Framtiden i riskzonen: EU:s miljöinvesteringar för 2070 i fara!

Framtiden i riskzonen: EU:s miljöinvesteringar för 2070 i fara!

De pågående förhandlingarna om EU:s budget kastar ett kritiskt ljus över investeringar i miljö- och naturvård. Högt eko-nyheter Den utestående bevarandefinansieringen är avgörande för att förhindra framtida miljökriser. Den nyligen antagna EU-restaureringsförordningen, även känd som naturrestaureringslagen, kräver betydande ytterligare investeringar för att uppnå sina mål.

Europeiska unionen uppskattar att hela 154 miljarder euro i finansiering kommer att behövas år 2070. I gengäld förväntas en uppskattad allmännytta på 1 860 miljarder euro. Gábor Wichmann, VD för BirdLife Österrike, betonar att naturbaserade åtgärder ger en långsiktig avkastning på investeringen. Han varnar dock för att miljö- och bevarandebesparingar i dag kan leda till dyra reparationskostnader i framtiden.

Brådskande finansiering

Baserat på dessa prognoser kräver BirdLife Österrike att finansieringen av LIFE-programmet och landsbygdsutveckling inom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) inte ska skäras ned. Dessa medel är viktiga för att skydda den biologiska mångfalden och klimatresurserna. Experter förespråkar en förskjutning av budgeten från direktbetalningar till effektiva, vetenskapligt baserade åtgärder.

Den gemensamma jordbrukspolitiken, som reformeras vart sjunde år, har genomgått många förändringar sedan den skapades efter andra världskriget. Medan det genomsnittliga årliga stödet till EU:s jordbruk minskade från 58 miljarder euro (2014–2020) till 54 miljarder euro (2023–2027), går fortfarande en tredjedel av EU:s budget till jordbruket. Denna trend kommer i samband med ansträngningar att förbättra ekologiska standarder och främja hållbar utveckling, som t.ex det federala miljöministeriet betonade.

Reformer i den gemensamma jordbrukspolitiken

En kritisk blick på den gemensamma jordbrukspolitiken avslöjar många utmaningar, inklusive överproduktion som leder till "mjölksjöar" och "smörberg", såväl som de höga kostnaderna för statlig intervention. Reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken syftar till att uppmuntra en övergång från prisstöd och ge mer direkt stöd till jordbrukare. För närvarande går cirka 70 % av medlen som direkta betalningar till jordbruksföretag, med minimikrav på miljö- och klimatprestanda som spelar en allt större roll.

Tyskland kommer till exempel att få cirka 6 miljarder euro årligen för finansieringsperioden fram till 2027, inklusive 1 miljard euro för specifika ekoregleringar. Finansiering av dessa program ses som avgörande för att främja ett hållbart jordbruk och skydda miljön. Detta tillvägagångssätt skulle också kunna bidra till att säkra den nödvändiga finansieringen för genomförandet av EU:s återhämtningsförordning och därigenom stödja Europas ekologiska förnyelse.

Österrikes representanter på EU-nivå uppmanas att verka för en hållbar fördelning av medel. Att investera i naturen är inte bara nödvändigt för att skydda den biologiska mångfalden, utan är också centralt för allmänna intressen som hälsa, säkerhet och livskvalitet.