Marine Le Pen dömdes: fängelsestraff och uppmaning till protester!

Marine Le Pen dömdes: fängelsestraff och uppmaning till protester!

Marine Le Pen, den tidigare ledaren för det högerpopulistiska Rassemblement National (RN), fick utstå en banbrytande, om än kontroversiell, dom den 1 april 2025. Domare Bénédicte de Perthuis förklarade att Le Pen hade förskingrat över fyra miljoner euro i EU-medel, vilket resulterade i ett fyraårigt fängelsestraff. Av dessa är två år på skyddstillsyn och två år i husarrest. Dessutom måste Le Pen betala 100 000 euro i böter och kan inte längre inneha offentliga uppdrag. I en första reaktion meddelade Le Pen att hon skulle överklaga eftersom hon ser domen som politiskt motiverad.

Beslutet orsakade betydande vågor och mobiliserade rikstäckande protester ledda av partiledaren Jordan Bardella. I sitt tal betonade Bardella att fransmännen borde bli upprörda över domen och uppmanade sina anhängare att demonstrera. Rémy Heitz, åklagaren vid kassationsdomstolen, försvarade domens rättsliga integritet, medan ordföranden sedan dess har varit under polisskydd på grund av hot.

Politiska reaktioner och solidaritet

Reaktionerna på domen är olika och kommer från både det tyska och det internationella politiska spektrumet. Éric Ciotti, en konservativ parlamentsledamot, kallade domen för en "ovärdig rättslig konspiration". Jean-Luc Mélenchon, ledaren för det vänsterpopulistiska partiet La France insoumise, kräver också en folkomröstning om avsked. Le Pen får till och med stöd från de högsta nivåerna: Italiens vice premiärminister Matteo Salvini och Ungerns premiärminister Viktor Orbán uttrycker sin solidaritet med den högerpopulistiska ledaren.

I det internationella sammanhanget ses situationen som oroande av den amerikanska regeringen, samtidigt som Donald Trump drar paralleller med sina egna juridiska strider. Kreml uttryckte också oro över brott mot demokratiska normer i Europa, men beskrev domen som en intern angelägenhet för Frankrike.

Le Pens internationella förbindelser

Marine Le Pens far, Jean-Marie Le Pen, hade redan historiska band till Ryssland som gick tillbaka till 1968, då han välkomnade den ryske nationalistiska målaren Ilya Glazunov. Denna tradition fortsätter med Marine Le Pen, som främjar pro-rysk politik och träffade Vladimir Putin 2017 för att få internationellt erkännande. Dessa band mellan den franska högern och Ryssland är inte bara politiska, utan också ekonomiska: Le Pen fick ett lån på 9 miljoner euro från Ryssland för sin presidentkampanj 2017, medan Jean-Marie Le Pen fick 2 miljoner euro från ett cypriotiskt företag som påstås vara kopplat till en före detta KGB-agent.

De historiska och ideologiska kopplingarna mellan Rassemblement National och Ryssland är djupt rotade och återspeglas i gemensamma värderingar, såsom betoning på politisk och kulturell suveränitet och motstånd mot globalisering. Detta ömsesidiga stöd kan vara fördelaktigt för Ryssland eftersom stödet till Moskva minskar i Europa.

Domen mot Le Pen och protesterna som följde väcker uppmärksamhet inte bara i Frankrike utan även i hela Europa. De väcker grundläggande frågor om demokrati, rättsvetenskap och hotet mot den politiska mångfalden. Den politiska utvecklingen i Frankrike kan få långtgående konsekvenser, både för landet självt och för den europeiska högern som helhet.