Sommartid: njutning eller hälsorisk för våra barn?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ta reda på allt om sommartid: introduktion, effekter och aktuella diskussioner om tidsförändringen i Europa.

Erfahren Sie alles über die Sommerzeit: Einführung, Auswirkungen und aktuelle Diskussionen zur Zeitumstellung in Europa.
Ta reda på allt om sommartid: introduktion, effekter och aktuella diskussioner om tidsförändringen i Europa.

Sommartid: njutning eller hälsorisk för våra barn?

Idag, den 26 oktober 2025, hamnar diskussionen om sommartid återigen i allmänhetens fokus. Införandet av sommartid i Europa går tillbaka till 1973, då denna åtgärd vidtogs för att spara energi under oljekrisen. Högt krona Frankrike var det första landet som införde sommartid. Österrike tillkom 1979 för att harmonisera sig administrativt och transportmässigt med Schweiz och Tyskland. Innan dess hade sommartid funnits i Österrike redan under första världskriget (1916), men den avskaffades efter kriget. Ytterligare försök mellan 1940 och 1948 visade sig också misslyckas.

Sommartiden i sig förlänger tiden med en timme och anses vara laglig tid under sommarmånaderna. Bytet till sommartid sker på våren, medan det på hösten går tillbaka en timme. Central European Summer Time (CEST) börjar den sista söndagen i mars kl. 02.00 CET och slutar den sista söndagen i oktober kl. 03.00 CEST, som i Wikipedia beskrivs.

Hälsoeffekter av tidsförändringar

Trots de ekonomiska fördelarna medför tidsförändringen även hälsoutmaningar. Högt AOK Tidsförändringen ses som skadlig för hälsan för många människor. I Tyskland finns för närvarande ingen överenskommelse om en långsiktig reglering, även om regeringen förordar införandet av året runt sommartid. Men sömnläkare och experter förespråkar ofta vinter året runt. Argumenten för detta är varierande: Om sommartiden var permanent skulle det vara för ljust på kvällarna på vintern och för mörkt på morgnarna, vilket skulle kunna leda till sömnbrist.

Långvarig sömnbrist har allvarliga hälsokonsekvenser, bland annat ökad risk för högt blodtryck, hjärtrytmrubbningar och nedsatt immunförsvar. Konsekvenserna för barn och unga är särskilt oroande. Lärarförbundet varnar för negativa effekter av permanent sommartid, som bland annat kan visa sig i sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Dessutom ökar risken för olyckor för barn som går till skolan efter mörkrets inbrott.

Politisk diskussion och framtida beslut

Diskussionen om framtiden för sommartid är viktig även i EU och USA. Medan vissa länder har avskaffat sommartid, som Ryssland 2014, finns det ansträngningar i många länder att revidera förordningen. I synnerhet är hälsoaspekterna av tidsförändringen ofta i centrum för debatten.

Sommartid, som ursprungligen introducerades för att spara energi, väcker nu många frågor som går långt utöver att bara byta klockor. Inverkan på människans biorytmer och hälsorisker kräver en välgrundad och samförståndslösning som tar hänsyn till både samhällets behov och det specifika med individuellt välbefinnande.