EU:s försvarsministrar diskuterar: Ukrainas öde hänger i balans!

EU:s försvarsministrar diskuterar: Ukrainas öde hänger i balans!

Ett avgörande möte med EU:s försvarsministrar kommer att äga rum i Bryssel den 1 december 2025 för att diskutera att stödja Ukraina i dess kamp mot Ryssland. EU:s utrikeschef Kaja Kallas noterade att Ryssland inte visar någon önskan om fred och efterlyste ökat europeiskt stöd till Ukraina i förhandlingarna. Hon varnade för ensidigt tryck på Ukraina och betonade behovet av att sätta Ryssland i en förhandlingsposition för att hitta en lösning. Samtalen mellan USA och Ukraina som ägde rum under helgen, såväl som användningen av frysta ryska tillgångar, är centrala ämnen i diskussionerna, som vienna.at rapporterade.

Situationen förstärks av bedömningen av Sebastian Hartmann, Tysklands försvarsminister, som inte heller ser någon vilja från Rysslands sida att förhandla. Kallas krävde också skadestånd från Ryssland för de skador som orsakats i Ukraina och betonade vikten av en solid finansiering för landet. Vid det senaste EU-toppmötet misslyckades medlemsländerna att komma överens om användningen av ryska tillgångar på grund av oro för repressalier, konstaterade Belgiens premiärminister Bart De Wever.

Fördelar med frysta tillgångar

Diskussionen om användningen av frysta ryska tillgångar stöds av Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen. Vid en plenarsession i Europaparlamentet betonade hon att det inte fanns någon bättre användning för de frysta tillgångarna. Dessa tillgångar, värda cirka 200 miljarder euro frysta i EU, skulle kunna användas för att stödja Ukraina eftersom medlemsländerna redan har gått med på att använda räntevinster från dessa fonder till Ukraina, rapporterade Deutschlandfunk.

Det finns dock höga juridiska hinder i Tyskland och andra medlemsländer som gör det svårt att konfiskera tillgångar. Belgiens premiärminister De Wever uttryckte oro över riskerna och efterlyste full ömsesidighet för det föreslagna lånet. Finlands statsminister Petteri Orpo uttalade sig dock för att använda ryska medel för finansiering. Dessa ihärdiga diskussioner belyser utmaningarna och de olika åsikterna inom EU när det gäller stöd till Ukraina och politik gentemot Ryssland.

Utsikter och politiska konsekvenser

De kommande dagarna är avgörande för EU:s finanspolitik gentemot Ukraina. EU-ländernas stats- och regeringschefer väntas vidta nya åtgärder för att säkra Ukrainas finansiella behov för 2026 och 2027. Bland annat förhandlas ett lån värt 140 miljarder euro för att stödja Ukraina. Denna process skulle kunna påskyndas ytterligare av de nya sanktioner som USA tillkännagav mot ryska oljebolag som Rosneft och Lukoil, som välkomnades av både Ukrainas president Zelensky och Kallas, enligt Euronews.

Det återstår dock att se hur dessa komplexa förhandlingar och de skillnader som har uppstått mellan EU:s medlemsländer kommer att påverka Ukrainas framtida stöd i konflikten med Ryssland. Med ett tydligt mål i åtanke – att stärka Ukraina – står Europa och USA inför långtgående utmaningar som kräver gemensamma åtgärder.