Sverige skärper vapenlagarna efter skolskjutning

Sverige skärper vapenlagarna efter skolskjutning

Sveriges högerregering sa på fredagen att den planerar att skärpa vapenlagarna efter att landet utsatts för sin dödligaste skottlossning. Detta inträffade på en vuxenutbildning där gärningsmannen uppenbarligen använde flera av sina egna licensierade gevär.

Detaljer om händelsen

På tisdagen sköts tio personer ihjäl på Campus Risbergska skolan i Örebro innan den misstänkte gärningsmannen – av en Reuters-källa och svenska medier identifierad som Rickard Andersson, en 35-årig svensk eremit – tog sitt liv.

Polisen bekräftade på fredagen att den misstänkte skytten var en 35-årig man och sa att identifieringen av alla offer hade slutförts, men släppte inga namn.

Offren var sju kvinnor och fyra män i åldrarna 28 till 68, inklusive den misstänkte, uppger polisen i ett uttalande.

Offer och bakgrund

Bland offren fanns flera kristna som hade flytt från förföljelse i Syrien. Polisen sa att det hittills inte fanns några tecken på ett ideologiskt motiv.

Statsminister Ulf Kristersson sa att händelsen hade skapat rädsla och en känsla av utsatthet bland många människor med migrantbakgrund i Sverige. Han uppmanade oss att "förena oss och stå bakom allt som är viktigt för oss tillsammans".

Regeringens reaktion

Regeringen har kommit överens med sina extremhögeranhängare i parlamentet om att skärpa granskningen av personer som ansöker om vapenlicenser och att begränsa vissa halvautomatiska vapen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt AR-15, ett automatgevär baserat på en militär design som har använts vid många skjutningar i USA. Lag- och ordningsminister Gunnar Strommer sa till Reuters: "Med tanke på den fruktansvärda händelsen i Örebro anser vi att det rätta att göra är att dra tillbaka bestämmelserna och förbjuda den här typen av vapen."

Han tillade att det fortfarande var oklart vilka vapen som användes i Örebro-incidenten och att förbudet mot AR-15-vapen var en "förebyggande åtgärd".

Aktuell utveckling och framtidsutsikter

AR-15-gevär har varit lagliga för jakt sedan 2023, och Strommer rapporterade att cirka 3 500 av gevären har varit licensierade sedan dess. Sveriges största oppositionsparti, Socialdemokraterna, välkomnade flytten men efterlyste mer omfattande granskningar och kontroller. "Det finns ett före och efter den 4 februari", sa den socialdemokratiska parlamentsledamoten Theresa Carvalho vid en presskonferens.

Polisen har ännu inte specificerat vilken typ av vapen som användes vid attacken, bara att tre gevär som tillhörde den påstådda gärningsmannen hittades i närheten av honom. Lokala medier rapporterade att han hade jaktlicens.

Skolsäkerhet och vapeninnehav i Sverige

Händelsen har också väckt frågor om säkerheten i svensk skola. Till skillnad från många andra länder ses skolor i allmänhet som halvoffentliga utrymmen och har sällan kontroll över vem som kan komma och gå. Regeringen undersöker sätt att påskynda lagstiftning som skulle göra det lättare för skolor att installera övervakningskameror, sa justitieminister Gunnar Strommer i ett uttalande till svenska medier på torsdagen.

Sverige har en hög vapenägandegrad med europeiska mått mätt, men den är betydligt lägre än i USA. De flesta vapen förvaras lagligt för jakt, men en våg av gängvåld har lyft fram det höga antalet illegala handeldvapen.

Vapenägarstatistik

Enligt 2017 års siffror från Small Arms Survey, ett Schweizbaserat forskningsinstitut, fanns det cirka 2,3 miljoner civila skjutvapen i Sverige. Det motsvarar cirka 23 vapen per 100 personer, jämfört med 120 i USA och 4,6 i Storbritannien.

De skrämmande händelserna har försatt Sverige i sorg och polisen fortsätter att arbeta för att fastställa ett motiv. Det utreds också om gärningsmannen någon gång varit elev på den här skolan.