Åtstramningsåtgärder i sikte: Kontroverser kring den nya budgeten för 2025-2026!

Åtstramningsåtgärder i sikte: Kontroverser kring den nya budgeten för 2025-2026!

Som en del av sitt budgettal i parlamentet den 14 maj 2025 tillkännagav finansminister Markus Marterbauer en omfattande åtstramningsåtgärd, som är i samband med dubbelbudgeten 2025-2026 och den federala ekonomiska ramen 2025-2029. Deras mål är att hantera ett planerat underskott på 18,1 miljarder euro för 2025 och 18,3 miljarder euro för 2026. Dessa åtgärder är nödvändiga eftersom ett offentligt underskott på 4,5 % av BNP förväntas för 2025. Konsolideringspaketet innehåller 6,4 miljarder euro för 2025 och 827 miljarder euro med justeringar till 6,20 miljarder euro i inkomster och intäkter. utgifter.

För finansministern är fokus tydligt på utgiftsproblemet och inte på inkomsterna. Bland de planerade åtgärderna ingår att avskaffa klimatbonusen, reformer i pensionssystemet och införandet av en skattefri löntagarbonus på 1 000 euro. Statssekreterare Barbara Eibinger-Miedl beskriver denna strategi som den federala regeringens första stora milstolpe. Däremot beskriver statssekreterare Josef Schellhorn budgeten som framtidsinriktad och inte bara en krisbudget.

Politiska reaktioner på budgeten

Budgetförslaget ses olika i det politiska landskapet. FPÖ riktar skarp kritik mot utkastet och varnar för ytterligare skuldsättning på 80 miljarder euro och ett eventuellt EU-underskottsförfarande. Hon efterlyser också bidrag för att stimulera investeringar och kritiserar bristen på sparande inom asylsektorn. De gröna kritiserar budgeten för att "glömma framtiden", särskilt på grund av nedskärningar i sociala och miljömässiga prestationer.

ÖVP å sin sida beskriver budgeten som balanserad och betonar behovet av prestation och ekonomisk tillväxt. SPÖ ser budgeten som en sparbudget med social signatur och efterlyser ökade satsningar på utbildning och hälsa. NEOS förespråkar strukturella reformer, särskilt inom pensionssystemet, och ser budgeten som ett första steg mot att vända trenden.

Ekonomiska förhållanden och åtstramningar

Ekonomiska åtstramningar är ofta ett svar på budgetunderskott. Dessa åtgärder kan innebära att minska de offentliga utgifterna eller öka intäkterna och syftar till att minska budgetunderskottet och återställa investerarnas förtroende för ekonomin. Dessa åtgärder omfattar bland annat nedskärningar i sociala program och skattehöjningar. Vissa kritiker hävdar dock att sådana åtstramningsåtgärder kan skada ekonomisk tillväxt och försumma socialt ansvar.

Exempel från andra länder illustrerar de olika effekterna av åtstramningsåtgärder. 2010 fick Grekland vidta drastiska åtstramningar med ett budgetunderskott på över 15 % av BNP, men det ledde till social oro. Storbritannien upplevde också åtstramningsåtgärder under 2010, vilket minskade underskottet men resulterade i ytterligare sociala problem som ökad fattigdom. Ändå förblir inte fördelarna med sådana åtgärder, som att minska skulden och återställa investerarnas förtroende, inte nämnt.

De kommande budgetpropositionerna kommer att tilldelas budgetutskottet och en offentlig utfrågning är planerad till den 3 juni. Det slutgiltiga budgetbeslutet väntas den 18 juni. Mitt i dessa diskussioner är behovet av en balans mellan ekonomisk tillväxt och skuldförvaltning i fokus. Det finns olika tillvägagångssätt för att prioritera tillväxt eller skuldminskning, med en balanserad strategi som anses vara optimal.