Efter härjningen i Graz: Utredare kontrollerar gärningsmannens profiler på sociala medier

Efter härjningen i Graz: Utredare kontrollerar gärningsmannens profiler på sociala medier

Den 16 juni 2025, sex dagar efter framfarten av en 21-årig före detta student i Graz, som resulterade i tio dödsfall, är undersökningsgruppen "Luctus" intensivt involverad i att verifiera möjliga sociala medieprofiler för gärningsmannen. Rapporter från krona och Pressen bekräfta att gärningsmannen hade flera profiler på olika plattformar, av vilka några till och med skapades efter brottet. Detta väcker frågor om hans virtuella identitet och i vilken utsträckning han har dragit sig tillbaka från den verkliga världen.

Polisen klargjorde att det aldrig påståtts att gärningsmannen inte hade profiler på sociala medier. Snarare visar det sig att verifiering av profiler är avgörande för att kunna skilja mellan verkligt och imiterat innehåll. Dessutom är det fortfarande oklart om publicerade bilder på vapen och skoltoaletter faktiskt kommer från gärningsmannen, vilket försvårar utredningen ytterligare.

Utredningsutmaningar

Ett nyckelproblem som utredarna står inför är bristen på laglig befogenhet för inhemska myndigheter att använda webbsökrobotar för att undersöka hot på Internet. Detta leder ofta till att utredare når sina naturliga gränser när det gäller att identifiera farligt innehåll. Undersökningarna har hittills lett till ett stort antal uppladdade filer: totalt 852 filer, inklusive 382 videor, publicerades på en uppladdningsplattform.

Polisen fortsätter att förhöra vittnen och utvärdera information från allmänheten. Dessutom ska polisens närvaro på platsen utökas för att säkerställa säkerheten på andra skolor. Som en del av reaktionen på tragedin planeras två minneshändelser på tisdag: ett minnesmöte i Steiermarks delstatsparlament och en interreligiös minnesstund i Graz katedral. En förmånskonsert på torsdag kommer också att stödja psykologisk eftervård för drabbade på BORG Dreierschützengasse.

Media iscensättning och imitationshandlingar

Att hantera rapportering om sådana våldsamma händelser är av stor vikt. Som i en artikel från Federal Agency for Civic Education Som förklarats ovan kan intensiv medierapportering och känslomässigt laddade representationer leda till att imitationshandlingar uppmuntras. Sådana våldshandlingar är ofta resultatet av subjektivt påfrestande klagomål och uppstår inte impulsivt, utan från djupa motivationsnivåer som är förankrade i samhället.

Mediernas ansvar är avgörande. Sensationell rapportering kan inspirera potentiella imitatorer. Det rekommenderas därför att inte beskriva händelserna i brottet i alltför specifika termer och att vara försiktig med att ge förenklade förklaringar till gärningsmannens motiveringar. Istället bör fokus ligga på konsekvenserna av handlingarna för att visa lämpliga erbjudanden om hjälp och utvägar.

Sammanfattningsvis kan man se att både utredningen av härjningen och mediabevakningen av en sådan tragedi utgör en krävande utmaning. Balansen mellan information och sensationsförmåga måste upprätthållas noggrant för att göra rättvisa åt både samhället och de drabbade.