Kastsystem i Indien: Varför kommer det att registreras i nästa folkräkning?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Indiens nya folkräkningsprojekt väcker kontrovers: Varför förs det kontroversiella kastsystemet tillbaka till centrum? Läs mer om debatten om rättvisa och social ojämlikhet.

Indiens neues Volkszählungsprojekt erweckt Kontroversen: Warum wird das umstrittene Kastensystem wieder ins Zentrum gerückt? Erfahren Sie mehr über die Debatte um Gerechtigkeit und soziale Ungleichheit.
Indiens nya folkräkningsprojekt väcker kontrovers: Varför förs det kontroversiella kastsystemet tillbaka till centrum? Läs mer om debatten om rättvisa och social ojämlikhet.

Kastsystem i Indien: Varför kommer det att registreras i nästa folkräkning?

För miljontals människor i Indien fortsätter ett rigid kastsystem som har funnits i tusentals år att forma många aspekter av det dagliga livet - från sociala kretsar till val av dejting till jobbmöjligheter och utbildning. Den indiska regeringen har länge insisterat på att hierarkiska sociala strukturer inte har någon plats i världens folkrikaste nation och förbjöd kastdiskriminering 1950. Desto mer överraskande var tillkännagivandet från premiärminister Narendra Modis regering att kast skulle registreras i den kommande nationella folkräkningen för första gången sedan 1931 – när Indien fortfarande var en brittisk koloni.

Ett historiskt steg

Inspelning av kast kommer att "säkerställa att vår sociala sammanhållning inte kommer under politisk press", sade regeringen deras pressmeddelande i april. "Detta kommer att hjälpa samhället att bli ekonomiskt och socialt starkare och landets framsteg fortsätter obehindrat." Underrättelsen gav dock inga detaljer om hur kastdata kommer att samlas in eller ens när folkräkningen kommer att äga rum, vilket upprepade gånger har skjutits upp sedan det ursprungliga datumet 2021.

Kast och social ojämlikhet

Tillkännagivandet har återuppstått en långvarig debatt om huruvida kastregistrering kommer att stödja missgynnade grupper eller ytterligare förankra splittringar i samhället. Poonam Muttreja, verkställande direktör för Population Foundation of India, sa att en kastfolkräkning "tvingar staten att ta itu med strukturella ojämlikheter som ofta är politiskt och socialt obekväma." Bristen på kastdata under det senaste århundradet har gjort att vi känner oss "nästan blinda", fortsatte Muttreja, "utformar politik i mörker samtidigt som vi hävdar att vi strävar efter social rättvisa. Nästa folkräkning kommer därför att bli en historisk folkräkning."

Vad är kast?

Det indiska kastsystemet har sina rötter i hinduiska skrifter och har genom historien delat in befolkningen i en hierarki som definierar människors yrken, var de bor och vilka som gifter sig utifrån den familj som de föddes i. Idag identifierar många icke-hinduer i Indien, inklusive muslimer, kristna, jainer och buddhister, sig också med särskilda kaster. Det finns flera huvudkaster och tusentals underkaster – från brahminerna på toppen, som traditionellt var präster eller lärda, till daliterna, som tidigare kallades "oberörbara", som tvingades arbeta som städare och sophämtare.

Ihållande ojämlikheter

I århundraden sågs kasterna på den lägsta nivån – daliterna och marginaliserade indianer – som "orena". I vissa fall var de till och med förbjudna att komma in i de övre kasternas hus eller tempel och var tvungna att äta och dricka från separata rätter i gemensamma rum. Indien försökte göra en nystart efter sin självständighet från Storbritannien 1947 och införde ett antal ändringar i sin nya konstitution. Specifika kastkategoriseringar infördes för att fastställa kvoter för positiv särbehandling och andra förmåner - i slutändan reserverade 50 % av regerings- och utbildningstjänsterna för missgynnade kaster. Dessutom avskaffades begreppet "oberrörbarhet" och kastdiskriminering förbjöds.

Folkräkningen mellan hopp och skepsis

Beslutet att sluta räkna kast i folkräkningen var en del av detta uppdrag. "Efter självständigheten avstod den indiska staten medvetet från att räkna kast i folkräkningen", förklarade Muttreja. "Man trodde att kast inte skulle betonas och att det i en demokrati skulle utjämna sig självt." Men så blev det inte. Även om de hårda gränserna för kastsegregationen har försvagats över tiden, särskilt i stadsområden, kvarstår betydande skillnader i rikedom, hälsa och utbildningsprestationer mellan olika kaster. De mest missgynnade kasterna har nu högre analfabetism och undernäring och får färre sociala tjänster som mödravård och reproduktiv hälsovård, tillade Muttreja.

Politiskt utrymme och väljarbeteende

De pågående diskrepanserna har lett till krav på en kastfolkräkning, med många som hävdar att data kan användas för att säkra större statligt stöd och omfördela resurser till utsatta grupper. I vissa delstater – som Bihar, en av Indiens fattigaste delstater – har lokala myndigheter genomfört sina egna undersökningar, vilket har fått Modi och Bharatiya Janata-partiet (BJP) att följa efter. Nu verkar det som att de gör det.

En politisk manöver?

Modi har länge motstått försök att definiera befolkningen längs traditionella kastlinjer och sagt att de fyra "stora kasterna" är fattiga, ungdomar, kvinnor och bönder - och att främjandet av dem skulle gynna utvecklingen av hela landet. Men ett växande missnöje bland missgynnade kaster har stärkt oppositionspartierna när nationella val närmar sig 2024. Dessa val gav ett överraskande resultat: även om Modi vann en tredje mandatperiod, lyckades BJP inte vinna en majoritet i parlamentet, vilket minskade dess makt. Modis motståndare ser hans förändring av kastfolkräkningen som en politisk manöver för att vinna stöd i kommande delstatsval, särskilt i Bihar - en slagfältsstat där frågan är särskilt känslig.

Kontroverser och utmaningar

Alla stöder inte kasträkningen. Motståndare hävdar att nationen borde försöka gå bort från dessa beteckningar snarare än att formalisera dem. Vissa anser att regeringens politik som positiv särbehandling bör baseras på andra kriterier, såsom socioekonomisk klass. Muttreja och Desai är av åsikten att en kasträkning är försenad. De tror att insamlingen av denna data kommer att tvinga regeringen att agera och att det inte längre kan ignoreras att kastdiskriminering fortfarande råder. "Datainsamling kan forma statlig finansiering, t.ex. i skol- och hälsovårdsfinansiering," sa Muttreja. "Det hjälper till att säkerställa att kvoter återspeglar faktiska nackdelar, inte bara historiska prejudikat."

När de nya folkräkningsuppgifterna finns tillgängliga kan regeringen optimera resursfördelningen och svara exakt på samhällets aktuella behov. Diskussionen om kasträkningen visar att frågor som social rättvisa och lika möjligheter fortfarande är mycket aktuella i Indien.