Stockholm startar megaprojekt: eliminera 800 000 ton CO₂ per år!

Stockholm startar megaprojekt: eliminera 800 000 ton CO₂ per år!

Den 27 mars 2025 tillkännagav Stockholm Exergi byggandet av en av de största biogena anläggningarna för avskiljning och lagring av koldioxid. Investeringssumman för detta viktiga projekt uppgår till 13 miljarder kronor. Bygget kommer att påbörjas omedelbart och anläggningen förväntas vara i drift 2028. Upp till 800 000 ton CO₂-avskiljning och lagring planeras årligen, vilket kan ge ett betydande bidrag till att bekämpa klimatförändringarna.

Placeringen av den nya anläggningen är i energihamnen nära Värtaverkets värmekraftverk i Stockholm. Detta strategiska beslut motiverades av offentligt stöd och köp av negativa koldioxidkrediter. Stockholm Exergi har valt partner Northern Lights för CO₂-transport och lagring för att säkerställa effektiviteten och säkerheten i projektet.

Teknik och hållbarhet

Tekniken som används för CO₂-fångst har sina rötter på 1970-talet och har vidareutvecklats genom en testanläggning som varit i drift sedan 2019. Den infångade CO₂en lagras permanent och mineraliseras i berget under havsbotten. Detta steg är avgörande för att uppnå klimatmål och nettonollutsläpp.

Det redan driftsatta värmekraftverket Värtaverket producerar hållbar värme och el från skogs- och sågverksavfall och ger värme till över 800 000 människor i Stockholm, med stöd av ett 3 000 kilometer långt fjärrvärmenät. Denna infrastruktur visar Stockholm Exergis befintliga engagemang för hållbara energilösningar, sponsrad av Stockholms stad och ett konsortium av europeiska pensionsfonder.

Internationella perspektiv och CCS roll

Utveckling och implementering av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) är av stor betydelse inte bara i Sverige utan även internationellt. Enligt en rapport från Wirtschaftsdienst vinner CCS ökande acceptans, särskilt i EU, där det anses vara ett nödvändigt verktyg för att minska utsläppen. Frågan om "svåra och oundvikliga utsläpp" spelar en central roll, eftersom exakta definitioner av dessa termer krävs för att framgångsrikt implementera CCS.

Många internationella CCS-projekt är redan aktiva, inklusive det första projektet i Norge (Sleipner sedan 1996) och andra i länder som USA, Kanada, Brasilien, Kina och Saudiarabien. Det globala CCS-institutet rapporterade totalt 41 projekt i drift 2023, som fångar upp cirka 49 miljoner ton CO₂.

Samtidigt noteras dock att utbyggnaden av CO₂-transport- och lagringsinfrastruktur kan inte uppfylla kraven, vilket måste övervägas noggrant av det internationella samfundet. I Tyskland har fokus tidigare legat på att reglera CCS, med kommersiell användning förbjuden från 2012 till nyligen. Dessa begränsningar kan äventyra framstegen i att uppnå klimatmålen eftersom CCS alltmer ses som en del av en övergripande klimatförändringsstrategi.

Sammantaget ses avskiljning och lagring av CO₂ som ett nödvändigt men begränsat bidrag till klimatskyddet. Det är avgörande att fortsätta att driva konventionella klimatåtgärder och betrakta CCS som en del av ett integrerat tillvägagångssätt. Transparens och tydlighet kring definition och genomförande av utsläpp som är svåra att undvika är också viktigt för framtida framgångar i den globala klimatpolitiken.