Europa förbereder medborgarna för krig – kommer de att lyssna?

Europa förbereder medborgarna för krig – kommer de att lyssna?

Överlevnadsguider, lageruppläggning och storskaliga evakueringsövningar. Europa strävar efter att förbereda sina medborgare för de växande riskerna för konflikter utanför deras egen dörr. Under de senaste månaderna har flera europeiska länder utfärdat nyktra riktlinjer, allt från att förvandla garage och tunnelbanestationer till bunkrar till att främja psykologisk motståndskraft.

Att förändra befolkningens tankesätt

Ett centralt budskap är att en omtanke av befolkningen är nödvändig för att bli krigsberedd. Natos generalsekreterare Mark Rutte sa till säkerhetsexperter i Bryssel i december: "Det är dags för en övergång till ett krigstidstänk." Uttalandet kommer när europeiska ledare fruktar att Rysslands president Vladimir Putin, uppmuntrad av framgångar i Ukraina, kan försöka expandera längre in på kontinenten. Samtidigt intar den decennier långa och mäktiga alliansen med USA en allt mer fientlig hållning mot att upprätthålla europeisk säkerhet, vilket väcker tvivel om dess vilja att ingripa i händelse av en invasion av ett Nato-land.

Förberedelser i Europa

Europeiska kommissionen har uppmanat alla medborgare att lagra tillräckligt med mat och andra nödvändiga förnödenheter för att hålla dem i minst 72 timmar i en krissituation. Riktlinjerna som publicerades i mars betonade att Europa måste främja en kultur av "förberedelse" och "resiliens". På individnivå har olika länder också utfärdat egna instruktioner för nödsituationer, inklusive krig.

I juni förra året uppdaterade Tyskland sitt övergripande ramdirektiv för försvaret. Den beskriver vad man ska göra i händelse av en konflikt i Europa och skisserar en fullständig omvandling av vardagen för tyska medborgare i händelse av krig. Sverige släppte en överlevnadsguide som heter "När kris eller krig kommer" i november, uppdaterad för första gången på sex år. Denna broschyr distribuerades till miljontals hushåll och ger instruktioner om hur man varnar i händelse av krig.

Skyddsåtgärder och råd

Guiden informerar svenskar om varningssystem i händelse av krig, inklusive ett externt system i drift i de flesta områden. Instruktionen lyder: "Gå in i huset, stäng alla fönster och dörrar och stäng om möjligt av ventilationen. Lyssna på Sveriges Radio, kanal P4, för mer information." Han ger också råd om säkra platser under en flygräd, som källare, garage och tunnelbanestationer. Dokumentet rekommenderar att man ligger lågt utomhus utan omedelbar skydd, "helst i en liten grop eller dike." För Sverige finns det specifik vägledning om kärnvapenattacker, inklusive rådet att "förflytta dig i säkerhet som du skulle göra under ett flyganfall. Civilförsvarets skyddsrum ger det bästa skyddet."

För Finland, som delar en 1 340 kilometer lång gräns med Ryssland, är försvaret av sin suveränitet mot Moskva en del av det nationella medvetandet. Landet har förberett sig på risken för konflikt med Ryssland i decennier och byggandet av skyddsrum under bostads- och kontorsbyggnader har varit obligatoriskt sedan 1950-talet.

Kommer befolkningen att reagera?

De uppdaterade civilskyddsriktlinjerna har dock ingen garanti för hur seriöst de kommer att följas av medborgarna. Claudia Major, senior vice president för transatlantisk säkerhet vid German Marshall Fund, vädjar om hur allvarliga instruktionerna är. Hon understryker behovet av att förbereda sig inte bara för ett direkt militärt hot från Ryssland, utan också för vad hon kallar ett "gråområde" mellan krig och fred – inklusive mer aggressiva aktioner och hybridkrigföring.

Utmaningarna av relevans

Major påpekar att för vissa länder, särskilt de som ligger inom Moskvas inflytandesfär, är det mycket mer påtagligt, medan det för andra är svårare att förstå. Hon nämner Finland och de baltiska staterna där hotet från Ryssland är djupt rotat i det nationella DNA.

"Det existentiella hotet, rädslan att bli överkörd och försvinna från kartan, är väldigt verklig i de baltiska staterna. De undrar varför andra länder inte förstår detta", säger Major. Finnarna tog försvaret på allvar under hela det kalla kriget. "Varför tittar vi alla nu på Finland och tittar på deras bunkersystem och medicinska förnödenheter? De har lärt sig av historien, ingen kommer att hjälpa oss. Vi måste göra det själva."

Vikten av förberedelser

Effektiviteten av sådana civilskyddsplaner är fortfarande oklart. Förr i tiden blev de till och med utskrattade. Under det kalla kriget utfärdade den brittiska regeringen officiell information för att skydda sina medborgare mot kärnvapenhotet från Sovjetunionen. Den mest kända informationskampanjen hette "Protect and Survive", som producerades mellan 1974 och 1980. Denna serie gav information om farorna med radioaktivt nedfall och vägledning för överlevnad efter en kärnvapenattack.

Major understryker vikten av att förbereda civila på yttre hot, särskilt i gråzonen. "Vi måste tänka på avskräckning, försvar och motståndskraft. Detta innebär i synnerhet en större beredskap i samhället. Om samhället inte är redo att stödja ett krig som det ukrainska samhället står inför för närvarande kommer vi inte att överleva."