Röd varning för barnrättsdagen: Inkludering i krisen!

Röd varning för barnrättsdagen: Inkludering i krisen!

På internationella barnrättsdagen den 19 november 2025 varnar Mag.a Christine Steger, jurist för likabehandlingsfrågor, för allvarliga luckor i vården av barn med funktionsnedsättning. [OTS]. Trots obligatorisk skolgång saknas ofta de nödvändiga strukturerna som skulle möjliggöra lika lärande. Ansvaret för det strukturella misslyckandet i utbildningssystemet förs också alltmer över på de drabbade familjerna.

Familjer står inför en mängd olika utmaningar. Längre väntetider för terapi och bristande skolhjälp är inte de enda problemen. Dessutom saknas hinderfria klassrum och läromedel. I många fall vägras stöd, vare sig det beror på brist på personal eller brister i finansieringen, vilket ofta nekar barn tillgång till utbildning.

Systematiska hinder för inkludering

Effekterna av dessa brister påverkar inte bara barn, utan belastar också hela familjer, särskilt kvinnor och mödrar. Syskon tar ofta på sig uppgifter som assistenter, vilket leder till överarbete. Dessutom är den byråkratiska ansträngning som är involverad i de nödvändiga ansökningarna en extra utmaning för många familjer, vilket försvåras ännu mer av regionala skillnader i processer. Utövandet av barns rättigheter beror ofta på föräldrarnas inkomst, bostadsort eller uthållighet.

Mag.a Steger kritiserar att staten alltmer drar sig från ansvaret och efterlyser en laglig rätt till assistans och terapi. En rikstäckande enhetlig standard inom utbildningssektorn och hinderfria skolor med kvalificerad personal är avgörande för att garantera rätten till utbildning för alla barn.

Inkludering som en social utmaning

I Tyskland är social integration en central term som beskriver lika tillgång till utbildning, arbetsmarknad och hälsa för alla människor. Statista förklarar att sociala hinder är de vanligaste orsakerna till uteslutning, inte individuella funktionsnedsättningar. Sedan ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2009 har Tyskland aktivt engagerat sig för att bekämpa diskriminering.

Utmaningarna med inkludering är olika. Hittills finns det ingen bindande definition av inkludering, som dock inkluderar allas lika deltagande i det sociala livet, vilket Federal Agency for Civic Education betonar. Institutioner måste anpassa sig till individuella behov och bryta ned rumsliga och sociala barriärer. Exempel som uteslutning av omhändertagna från att rösta fram till 2017 visar hur djupt handlingsbehovet faktiskt är.

För närvarande deltar cirka 84 miljoner människor i Tyskland i det sociala livet, inklusive minst 13 miljoner med funktionsnedsättning eller funktionshinder. Antalet personer som får integrationsstöd har ökat från 585 000 2005 till över 1 miljon 2023. Arbetsmarknadsdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning är dock fortsatt lågt, med en arbetslöshet som ligger kvar över den allmänna nivån, trots statligt stöd till yrkesinkludering.

I skolor har föräldrar till funktionshindrade barn rätt att utbilda sig i vanliga skolor, men siffrorna visar att samtidigt som antalet integrerade elever ökar så sjunker utestängningsgraden bara långsamt. Omkring 600 000 elever får i dag specialpedagogiskt stöd, vilket belyser de pågående utmaningarna i utbildningssystemet.