Statlig omstrukturering: 13 departement, men vad händer med klimatet?

Statlig omstrukturering: 13 departement, men vad händer med klimatet?

I dag antog riksrådet med stöd av allianspartierna ÖVP, SPÖ och NEOS en betydande ändring av förbundsdepartementslagen. Denna förändring påverkar indelningen av avdelningar i den federala regeringen och tillhandahåller totalt 13 ministrar och sju statssekreterare utöver förbundskanslern. Antalet departement ligger kvar på 12, men det sker långtgående befogenhetsförskjutningar på de olika avdelningarna. Ändringen träder i kraft den 1 april 2025 medan justeringar relaterade till offentlighetslagen ska vara genomförda senast den 1 september, som t.ex. APA OTS rapporterad.

Viktiga kompetensförändringar

En av de centrala punkterna är att den offentliga tjänstens uppgifter framöver övergår till förbundskansliet, vilket fick skarp kritik av FPÖ. Detta parti befarar att en nyligen införd tystnadsplikt kommer att hindra den parlamentariska kontrollen. I debatten fokuserade Wolfgang Gerstl från ÖVP på uppskattningen av public service. Miljöpartiet uttryckte också oro, särskilt när det gäller att klimat- och miljöskyddet ska underordnas jordbruksministeriet. Lukas Hammer från De gröna varnade för att detta beslut kan äventyra reformkursen inom miljösektorn Parliament.gv.at rapporterad.

Fördelningen av avdelningar föreskriver också att det tidigare federala ministeriet för arbete och ekonomi ska delas upp: arbetsagendor flyttas till det nya ministeriet för arbete, sociala frågor, hälsa, vård och konsumentskydd, medan ekonomi, energi och turism kommer att samlas i ett annat departement. Ytterligare förändringar gäller ansvaret för media, boende och konst, som nu samlas i ett gemensamt departement. Denna omstrukturering syftar till att öka effektiviteten i regeringen och göra det möjligt för de nya ministrarna att utföra sina uppgifter snabbt och effektivt.