Raab som chef för migrationspolitiken: börda på befolkningen?

Raab som chef för migrationspolitiken: börda på befolkningen?

Det politiska landskapet i Österrike präglas för närvarande av våldsamma tvister. FPÖ:s generalsekreterare Christian Hafenecker har riktat skarp kritik mot att tidigare ÖVP:s integrations- och medieminister Susanne Raab nyligen utsetts till generaldirektör för Wiens centrum för migrationspolitik (ICMPD). Högt OTS Hafenecker anklagar den svartgröna regeringen för att belöna tidigare medlemmar för deras negativa prestation. Införandet av ORF-tvångsskatten sticker ut som ett av Raabs negativa arv.

Hafenecker säger också att den nuvarande regeringen är den dyraste i landets historia, trots en pågående budgetkatastrof. Han kritiserar systempartierna för att övervägande företräda eliternas intressen och därmed lägga en avsevärd börda på befolkningen. Han pekar också på möjligheten till fördelning av försörjningstjänster mellan regeringsmedlemmarna efter ett eventuellt regeringsskifte.

Statens balansräkning i fokus

Den svartgröna federala regeringen, som har suttit sedan den 7 januari 2020, visar nu ett blandat rekord inför det kommande valet till nationalrådet 2024. Denna koalition, som uppstod efter Ibiza-skandalen och inkompetensen hos en ÖVP-FPÖ-koalition, syftade ursprungligen till att kombinera det bästa från två världar. Men strax efter tillträdet påverkades arbetet allvarligt av covid-19-pandemin, vilket ledde till en nedstängning i mars 2020. Denna kris krävde att regeringen reagerade snabbt på den förestående ekonomiska katastrofen. Stödet i form av korttidsförordningen sågs positivt, men det fanns också kritik mot försenade åtgärder.

Dessutom blev utmaningarna från kriget i Ukraina från februari 2022 och den tillhörande eskaleringen av energipriserna och inflationen synliga. Inflationstakten klättrade till rekordnivåer på upp till 11,2 procent. Experter, som advokat Ines Stilling, kritiserar regeringens otillräckliga motåtgärder efter pandemin, som har försatt många arbetare i en osäkra situation. Österrike upplevde en historisk reallöneförlust på 3,7 procent 2022, samtidigt som företagens vinster steg.

Framgångar och utmaningar

Samtidigt framhåller förbundskansliet i en rapport att regeringen har gjort betydande framsteg under sin mandatperiod. Nästan 85 % av regeringsprogrammet har genomförts, mer än den senaste kontinuerliga regeringen. I ett program på 328 sidor beskrevs viktiga reformer som den ekosociala skattereformen och avskaffandet av kall progression. Investeringar i förnybar energi och CO2-neutrala produktionsmetoder nämndes också som milstolpar som ledde till att företagsläget stärktes.

Det bör dock noteras att trots dessa positiva aspekter kämpar många medborgare med de ekonomiska bördorna och de ökade levnadskostnaderna. Kritiken mot regeringen är därför mångsidig, där vissa ser framsteg inom socialpolitiken, medan andra pekar på regression. Det kommande valet den 29 september 2024 kan ge ett avgörande tillfälle att bedöma regeringens resultat och diskutera möjliga reformer för att minska social ojämlikhet.