Ny forskningsvolym om Borromini: En mästare i barockarkitektur!

Ny forskningsvolym om Borromini: En mästare i barockarkitektur!

Vatikanmuseerna publicerade idag en ny volym av forskning om den viktiga barockarkitekten Francesco Borromini. Volymen är resultatet av en konferens som hölls för att markera 350-årsminnet av Borrominis död 2017. Medredaktören Alessandra Rodolfo lyfter fram att Borrominis synpunkter fortfarande ger relevant kunskap för arkitekter och forskare idag. Denna omfattande forskningsvolym består av 440 sidor och innehåller 237 illustrationer, både i svartvitt och i färg, som dokumenterar Borrominis mångsidiga handstil. Vienna.at rapporterar att...

Francesco Borromini, född Francesco Castelli den 25 september 1599, anses vara en ledande arkitekt av romersk barockarkitektur, tillsammans med storheter som Gian Lorenzo Bernini och Pietro da Cortona. Han växte upp i Ticino i det som idag är Schweiz och hade ett betydande inflytande på 1600- och 1700-talens arkitektur i Europa. Borromini var en självlärd konstnär med ett stort bibliotek, hans verk präglades av innovativa manipulationer av klassiska former och geometriska rationaliteter. Wikipedia beskriver Borrominis influenser och hans karriär, som präglades av hans melankoliska och hethåriga personlighet.

Viktiga byggnader

Borrominis mest kända verk är representativa för hans innovativa stil:

• San Carlo alle Quattro Fontane (San Carlino): Erbaut von 1638 bis 1641, ist die Kirche bekannt für ihre ovale Kuppel und komplexe Grundrissgestaltung.
• Oratorium des Heiligen Philipp Neri: Dieses Projekt wurde in den 1620er Jahren begonnen und bis 1640 fertiggestellt, wobei Borromini 1637 als Architekt berufen wurde.
• Sant’Ivo alla Sapienza: Die Kirche, die von 1640 bis 1650 in der Nähe der Universität Rom entworfen wurde, ist für ihren sechszackigen Stern Grundriss bekannt.
• Sant’Agnese in Agone: Der Bau wurde 1652 begonnen, bevor Borromini 1657 aus persönlichen Gründen zurücktrat.

Hans livsväg var inte lätt; Alltid i skuggan av sin rival Gian Lorenzo Bernini förlorade Borromini många uppdrag och hamnade ofta i en kamp om de påvliga klienternas gunst. Barockarkitekturen förklarar att Borrominis innovativa tillvägagångssätt satte nya standarder i Rom och avsevärt påverkade utvecklingen av barockstilen.

Efterspel och arv

Spåren av Borrominis verk är tydligt synliga i senare arkitektur, särskilt i Guarino Guarinis verk och i senbarockarkitekturen i norra Europa. Efter hans beskyddares död och tillbakadragande från olika projekt ökade Borrominis melankoli fram till hans tragiska självmord 1667. Trots den första kritiken fick hans arbete förnyad uppmärksamhet i slutet av 1800-talet och är fortfarande högt värderat idag.

Francesco Borrominis inflytande på barockarkitekturen och utvecklingen av centraliserade byggnadsformer, som de som finns i den romersk-katolska motreformationen, är fortfarande omisskännlig. I sina byggnader inser han barockarkitekturens karakteristiska drag, såsom användningen av ljus och perspektiv, särskilt tydligt i San Carlo alle Quattro Fontane.