Återanställningsrättegång mot tidigare Aula-direktören i september!

Återanställningsrättegång mot tidigare Aula-direktören i september!

Den 22 maj 2025 tillkännagavs att återupptaganderättegången mot den tidigare chefredaktören för den högerextrema tidskriften "Aula" skulle äga rum i september 2025. Tillkännagivandet kom från chefen för mediekontoret vid Graz regionala domstol för brottmål. Utredningarna, som inleddes under de senaste fem åren efter ett klagomål från människorättsorganisationen SOS Mitmensch, avser nationalsocialistisk återaktivering. Enligt OTS beskrev SOS Mitmenschs talesman Alexander Pollak processen som mycket explosiv.

Den tilltalade hade en politisk position som FPÖ-distriktspolitiker i Graz i åratal. FPÖ själv anklagas för att systematiskt ha stöttat tidningen ”Aula”, inklusive ekonomiska bidrag. FPÖ:s utbildningsinstitut under Herbert Kickl placerade annonser i "Aulan", trots att det propagerade antisemitiskt innehåll. Även andra högt uppsatta FPÖ-politiker, som Manfred Haimbuchner och Harald Vilimsky, bidrog till tidningens stöd.

Stödja antisemitism

Människorättsorganisationen SOS Mitmensch anklagar FPÖ för att systematiskt stödja antisemitism. En 47-sidig studie presenterad av Pollak undersöker FPÖ:s roll i spridningen av antisemitism och rasism och beskriver ”Aulan” som FPÖ:s ledande medium. Mellan 2008 och 2017 placerade FPÖ minst 130 annonser i denna tidning och Pollak uppskattade kostnaden för dessa annonser till ett sexsiffrigt belopp. Dessa annonser sägs ha bidragit till spridningen av antisemitiska idéer och nynazistiska sympatier, som Kurier rapporterar.

Minst 45 högt uppsatta FPÖ-politiker försörjde aktivt "Aulan", inklusive vicekansler Heinz-Christian Strache. Tidningen propagerade varnande retorik om "judaiseringen av världen" och "rasblandning". Medan före detta nazistkrigare fick beröm, förtalades koncentrationslägeröverlevande. Historikern Juliane Wetzel bekräftade den antisemitiska inriktningen av "Aula" och påpekade den frekventa användningen av antisemitiska stereotyper, medan Förintelsen ofta diskuterades inom citattecken i tidningen.

Politiska reaktioner och sociala sammanhang

FPÖ är under press att ta avstånd från anklagelser om antisemitism, även om interna källor inom partiet indikerar att denna idé förblir närvarande bland lägre tjänstemän och anhängare. Kritiker som Brigitte Bailer-Galanda beskriver historikerkommissionen som inrättats av FPÖ som en "vitkalkningskommission". I detta sammanhang noterade Sebastian Schwaighofer, talesman för FPÖ:s vänsterextremism, att regeringen inte har något egentligt intresse av att skydda medborgarna och försummar kampen mot ideologiskt motiverad antisemitism.

Det var en ökning med 32,5 procent av antisemitiska incidenter i Österrike 2024. Enligt en rapport från det judiska samfundet i Wien kan 29,8 procent av förövarna hänföras till det islamistiska spektrumet och 24,7 procent till det vänsterextrema spektrumet. Schwaighofer efterlyste en politik som tjänar sitt eget folk och inte väljer antisemitism baserad på partipolitik, vilket ytterligare förstärker de eroderande förtroendeförhållandena i staten, som FPÖ understryker.