Sverige förbereder sig för det möjliga krigshotet: vad ska man göra nu

Sverige förbereder sig för det möjliga krigshotet: vad ska man göra nu

Det råder ett anmärkningsvärt larmtillstånd i Sverige: befolkningen uppmanas att förbereda sig för ett eventuellt krig. Denna allvarliga varning är ett direkt resultat av den eskalerande konflikten i Ukraina. Hur konkret ser denna förberedelse ut och hur stort är hotet?

I en aktuell upplaga av "Lilla Aktuellt", ett nyhetsformat för unga i SVT, diskuterades den 10 januari ämnet ett eventuellt krig i Sverige. Detta var ett svar på oro bland minderåriga, underblåst av felaktig information på sociala medier. Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator, lugnade humöret och sa: "Ett krig kommer inte att bryta ut i morgon eller nästa vecka. Men det är viktigt att förstå att världen inte är vänlig. Situationen i vår region har förvärrats."

Civilförsvarets vision

Sveriges civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin har hittat tydliga ord: "Det kan bli krig i Sverige." Han uppmanade medborgarna att aktivt bidra till att stärka civilförsvaret. Den civila tjänsten återaktiverades och ytterligare utbildningsåtgärder för civila tillkännagavs. 500 000 människor ska integreras i den nationella krigsorganisationen. Regeringen investerar 385 miljoner svenska kronor, cirka 33 miljoner euro, i skyddsrum, säker sjukvård och cybersäkerhet.

Ansvaret ligger nu även på myndigheterna som ska kontrollera vilka uppgifter som kan utföras i krissituationer. Konkreta åtgärder är bland annat att skapa krisstrategier i Sveriges minsta förvaltningsenheter, kommunerna. Överväganden om att förbättra privat lagerhållning i hushållen och medlemskap i frivilliga försvarsorganisationer står också på agendan.

Dessa åtgärder är inte nya. Redan 2018 delades en broschyr ut till alla hushåll som gav tips om krisförebyggande. Den innehåller råd om hantering av elavbrott, behov av kassareserver och planering utan telekommunikation – råd som verkar ovanliga i ett hårt digitaliserat land som Sverige.

Lär dig av historien

Sverige har i grunden reviderat sina säkerhetspolitiska överväganden sedan 2014. Under det kalla kriget var ett militärt hot ständigt närvarande, men efter Sovjetunionens kollaps glömdes denna rädsla. Efter decennier av fred har många svenskar svårt att föreställa sig att landet skulle kunna bli inblandat i en väpnad konflikt. Inte desto mindre krävs omfattande förberedelser för att säkerställa det nationella försvaret.

Att gå med i Nato den 7 mars 2024 markerade en viktig vändpunkt. Samma år ägde den största Nato-övningen sedan kalla kriget, "Steadfast Defender", rum, som involverade 90 000 soldater från 32 nationer. Denna manöver syftade till att säkerställa säkerheten i den arktiska regionen och träna logistiska operationer.

Bohlin har betonat behovet av att skynda på förberedelserna. "I den nuvarande situationen måste alla förstå att vår mest värdefulla resurs är tid", förklarade han. Hans bild säger mycket: "När jag ligger vaken på natten tror jag att det är nödvändigt att vi agerar snabbare." Den svenska allmänheten visar intresse: en undersökning av forskningsinstitutet FOI visar att majoriteten av befolkningen anser att militärt och civilt försvar är viktigt.

Säkerhetsläget har också lett till en ökad fientlig aktivitet i det svenska området. Den militära nyhetsbyrån talar om en ökning av spionageverksamheten, särskilt i norra delen av landet. Cyberattacker mot kritisk infrastruktur som energibolag är också vanliga. Den 29 april var Finnair till och med tvungen att ställa in flygningar till Tartu på grund av GPS-störningar som identifierades som hybridkrigföring.

För mer information om denna utveckling och deras inverkan på det svenska samhället, se aktuell rapportering på militaeraktuell.at.