Regeringen börjar stötande: Underskottskrisen kräver massiva reformer!

Regeringen börjar stötande: Underskottskrisen kräver massiva reformer!

Vienna, Österreich - den 2 april 2025, ett viktigt möte med de främsta företrädarna för den federala regeringen, stater och kommuner ägde rum för att reagera på den fortsatta underskottskrisen. Wien.AT Rapporterar att kansler Christian Stocker (ÖVP) presenterade en stegplan för hushållskonsolidering. Det första målet med dessa åtgärder är att minska underskottet till tre procent av bruttonationalprodukten (BNP), vilket motsvarar Maastricht -kriterierna.

På lång sikt siktar regeringen på en "smal stat". Vid detta första möte betonades viktiga mål och behovet av ytterligare diskussioner. En "övergripande ansträngning" betonas för att minska underskottet till en eller två procent. Vice kansler Andreas Babler (SPÖ) talade om behovet av att registrera besparingsmålet, medan finansminister Markus Marterbauer (SPÖ) betonade utmaningarna med denna uppgift och hänvisade till tidigare krishantering.

budgetsituation och utmaningar

Budgetkonsolidering görs svårare genom ett underskott på 4,7 procent av BNP 2024. Dessutom är Österrikes totala skuldkvot 81,8 procent av BNP, varav 70,8 procent elimineras på den federala regeringen. Det är särskilt slående att övre Österrike är den enda federala staten med en positiv budgetbalans 2024, medan Wien först kommer med ett underskott på 1,67 miljarder euro, följt av Styria (525,5 miljoner euro) och lägre Österrike (486,5 miljoner euro)

En annan aspekt av diskussionen var kommunernas bidrag till konsolidering, som redan är synlig genom investeringsskift och kostnadsminskningar. Expert Karoline Mitterer från KDZ varnade för de negativa effekterna av ytterligare besparingar på livskvaliteten och utbudet av tjänster i samhällena.

Ekonomiska perspektiv och offentliga skulder

I ett bredare sammanhang, en simulering från Situation är i enlighet med Maastricht -kriterierna som föreskriver en maximal skuld på högst tre procent per år.

En minskning av underskottet kan bidra till att minska skuldkvoten, förutsatt att BNP -tillväxten förblir oförändrad eller inte faller mer än underskottet. En hög keynesiansk multiplikator kan emellertid orsaka att skuldkvoten ökar trots ett lägre underskott om BNP -tillväxten kollapsar. I ett sådant fall kanske den lägre statliga efterfrågan inte tillräckligt ersätts av den privata efterfrågan, vilket kan leda till en minskning av innovationsaktiviteten och den totala ekonomiska tillväxten.

Den politiska diskussionen och de åtgärder som inleddes för att minska underskottet återspeglar de utmaningar som regeringen står inför. Det återstår att se hur framgångsrika åtgärderna för hushållskonsolidering kommer att bli och vilket inflytande detta kommer att ha på landets ekonomiska stabilitet.