Knesset avvisar självupplösning: Netanyahus regering vinner tid!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Det israeliska parlamentet har avvisat en omröstning om att upplösa sig självt, vilket ger premiärminister Netanyahu tid för politiska lösningar på krisen.

Das israelische Parlament hat eine Abstimmung zur Selbstauflösung abgelehnt, was Premier Netanyahu Zeit für politische Krisenlösungen gibt.
Det israeliska parlamentet har avvisat en omröstning om att upplösa sig självt, vilket ger premiärminister Netanyahu tid för politiska lösningar på krisen.

Knesset avvisar självupplösning: Netanyahus regering vinner tid!

Den 12 juni 2025 avvisade Knesset, Israels parlament, en preliminär omröstning om självupplösning. 61 riksdagsledamöter röstade emot förslaget, medan 53 röstade för dess upplösning. Detta beslut tillåter premiärminister Benjamin Netanyahus regerande koalition att få mer tid för att lösa den nuvarande politiska krisen. Särskilt de ultraortodoxa koalitionsfraktionerna är missnöjda med dödläget och har meddelat att de kommer att rösta med oppositionen för upplösning av Knesset och förtidsval. Nästa val är för närvarande planerat till slutet av 2026.

Situationen i Israel är spänd. Oppositionens parlamentsledamöter kräver att Netanyahu-regeringen byts ut samtidigt som de betonar behovet av att avsluta kriget i Gaza och återlämna gisslan. Opinionsmätningar tyder på att Netanyahus koalition skulle förlora i ett val, med hänvisning till säkerhetsmisslyckanden i Hamas-attacken den 7 oktober 2023. Samtidigt har Netanyahu arbetat på en lösning på den låsta tvisten om en ny värnpliktslag, som också är en central punkt i politisk oenighet.

Politiska och sociala spänningar

Förhandlingar om värnpliktslagen kommer vid en kritisk tidpunkt, eftersom de ultraortodoxa partierna i koalitionen är oense om huruvida de ska befria seminariestudenter från militärtjänst eller avskaffa dessa undantag. Högsta domstolen beslutade sommaren 2024 att ultraortodoxa män måste kallas in till militärtjänst, vilket inte varit fallet på decennier. Många ultraortodoxa judar uppfattar militärtjänsten som ett hot mot deras livsstil.

Demonstrationer framför parlamentet lyfte fram de djupa sociala sprickorna i Israel. Medborgarnas ilska riktas mot Netanyahu, som anklagas för att sätta sin politiska framtid över nationell säkerhet och frigivningen av gisslan. I synnerhet ledde den förnyade militära attacken i Gaza, som avslutade en två månader lång vapenvila, till omfattande protester och en ökning av dödsfallen.

Befolkningens reaktioner

Israeliska luftangrepp i Gaza har krävt över 400 människoliv och lämnat många skadade, vilket markerar en av konfliktens blodigaste dagar. Trots upptrappningen av våldet visar undersökningar att över 70 % av israelerna stöder fortsatta förhandlingar med Hamas. 61,5 % av Likudväljarna är också för att fortsätta vapenvilan.

Men Netanyahus återupptagande av militär verksamhet har också stärkt hans politiska ställning. Den extrema högern, ledd av Jewish Power-partiet, har åter anslutit sig till Netanyahus koalition, vilket är betydande inför en avgörande budgetomröstning. Ett kontroversiellt lagförslag godkändes också som skulle ändra sammansättningen av den rättsliga urvalskommittén, ett drag som ses som ett försök att politisera domarurvalet som en del av Netanyahu-regeringens genomgripande rättsliga reform.

Knesset har tagit ett första steg mot att rösta om en eventuell självupplösning, men detta skulle kräva att alla fyra behandlingarna godkändes. Resultatet av den preliminära omröstningen är därför bara en del av ett ännu olöst politiskt spel som kommer att avgöra Israels framtid.