Från gisslan till hopplöshet: En överlevande berättar om sitt lidande

Från gisslan till hopplöshet: En överlevande berättar om sitt lidande

Tal Shoham, som kidnappades av Hamas-terrorister i Kibbutz Be'eri den 7 oktober 2023, har gjort en dyster bedömning av sina upplevelser efter 505 dagar i fångenskap. "Ögonen på Hamas-terroristerna var fulla av mordlystna begär", beskriver han i en intervju. Kibbutzen, som ligger bara fyra kilometer från Gaza och en gång var en fridfull plats, har nu urartat till en ruin som speglar konfliktens fasor. Detta är Shohams tredje besök på platsen för hans bortförande, och den återvändande beskriver denna återkomst som extremt smärtsam. Under sin fångenskap utstod Shoham enorm psykologisk och fysisk stress, med osäkerheten om hans familjs öde som vägde tungt på honom. Som tur var kunde han återförenas med sin familj, förutom sin svärfar, som mördades dagen han kidnappades.

Shoham, som hade flera samtal med sina tillfångatagare, säger också att han inte ser något hopp om fred i den nuvarande generationen i Gaza. I hans ögon uppmuntras det hat som frodas i detta samhälle ytterligare av utbildningssystemet och läroböcker. Shoham tror att det kommer att dröja minst en generation innan det finns en verklig chans till fred. Denna pessimistiska uppfattning bekräftas av expertutlåtanden.

Psykologiska konsekvenser av att hållas som gisslan

Psykiatern och psykoterapeuten Mr. Jatzko arbetar intensivt med de psykologiska effekterna av att hållas som gisslan och håller ett öga på den komplexa situationen i Gaza. Jatzko framhåller att gisslan ofta lider av stor osäkerhet kring sin frigivning, vilket leder till svår psykisk stress. Den ständiga rädslan för våld och osäkerheten ökar de psykologiska konsekvenserna massivt. Hoppet är avgörande för att förbli psykologiskt stabil. Gemenskapsstöd och känslomässigt stöd spelar en central roll för att främja det psykiska välbefinnandet för de drabbade.

Barn reagerar annorlunda på att hållas som gisslan än vuxna och kräver speciella terapeutiska metoder. Den psykologiska situationen för palestinierna i Gazaremsan är också fortfarande spänd. Många lider av rädsla och förlust, och den ständiga faran skapar en ökad risk för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). WHO är oroad över de långsiktiga psykologiska konsekvenserna av konflikten och efterlyser psykosocialt stöd till befolkningen i Gaza.

Skuggan av trauma

De ständiga sirenlarmen i Israel och vissa områden på Västbanken skapar ett klimat av rädsla. Enligt Rahel Bachem, psykotraumatolog vid det psykologiska institutet vid universitetet i Zürich, leder det ständiga hotet till en nedgång i motståndskraften bland civilbefolkningen. Traumatiska upplevelser kan leda till ilska och hämndkänsla och ytterligare minska viljan till dialog mellan parterna i konflikten. Det psykologiska trycket ökar av de ständigt upprepade våldsbilderna, som ytterligare splittrar samhället.

En dialog mellan parterna i konflikten framstår som extremt svår, särskilt som den ömsesidiga misstroendet ständigt växer. Det trauma som drabbats av denna konflikt kan föras vidare till framtida generationer. Kommunikation om trauma i barnuppfostran är avgörande för att bryta social misstro och våldsspiraler.

Det är tydligt att komma överens med det förflutna och ett starkt fokus på dialog och försoning är avgörande för att övervinna kollektiva trauman och förebygga framtida konflikter. Övergångsrättvisa som inkluderar ansvarsskyldighet och återställande skulle kunna ge en väg till helande.