PVA avvisar handproteser: Ombudsman Achitz kritiserar myndigheterna!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Michael G. kämpar för en myoelektrisk protes, PVA avvisar den. Ombudsman Achitz kritiserar den ineffektiva förvaltningen.

Michael G. kämpft für eine myoelektrische Prothese, PVA lehnt ab. Volksanwalt Achitz kritisiert die ineffiziente Verwaltung.
Michael G. kämpar för en myoelektrisk protes, PVA avvisar den. Ombudsman Achitz kritiserar den ineffektiva förvaltningen.

PVA avvisar handproteser: Ombudsman Achitz kritiserar myndigheterna!

I ett föredömligt fall av utmaningarna inom området social delaktighet avslog Pensionsförsäkringskassan (PVA) Michael G:s ansökan om en myoelektrisk underarmsprotes. Michael G., som inte har haft någon högerhand sedan 15 års ålder och är beroende av en icke-fungerande protes, behövde den nya protesen för att kunna utföra sina yrkesuppgifter mer effektivt. Han arbetar i ett handelsföretag och behöver protesen för att hantera datornycklar och göra produktpresentationer, vilket avsevärt påverkar hans arbetsförmåga.

Som ots.at rapporterar, lät PVA Michael G. testa rehabiliteringscentret under en två veckors framgångsrik rehabilitering. Trots det avslogs hans ansökan i december, vilket hade en stark psykologisk påverkan på honom. Justitieombudsmannen, företrädd av Bernhard Achitz, kritiserar den ineffektiva handläggningen av ansökan. Denna skickades först vidare till den österrikiska sjukförsäkringskassan (ÖGK), där den låg kvar länge innan den återlämnades till PVA.

Kritik mot förvaltningen

Bernhard Achitz kräver att socialförsäkringen ska täcka kostnaderna för protesen för att Michael G. ska kunna arbeta under en längre tid. Avslaget nämns som ett utmärkt exempel på bristfälliga administrativa processer och bristande stöd till personer med funktionsnedsättning. Detta står i skarp kontrast till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UN CRPD), som kräver att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska delta i det sociala livet.

Inkludering och delaktighet är centrala ämnen som går långt utöver det enskilda fallet. Som bpb.de förklarar finns det ingen bindande definition av inkludering, men det förstås allmänt som ett lika deltagande av alla människor, särskilt personer med funktionsnedsättning, i det sociala livet. Till detta hör krav på att de olika institutionerna ska öppna sig och anpassa sig till människors individuella behov.

Sociala perspektiv och utmaningar

Utmaningarna är tydliga inte bara i Michael G:s fall, utan också i det bredare samhällsperspektivet. Sociala barriärer finns fortfarande som diskriminerar personer med funktionsnedsättning i vardagen. Statistik visar att arbetslösheten för personer med grava funktionsnedsättningar ligger över genomsnittet och att många ofta känner sig ensamma och har litet förtroende för politiska institutioner.

För att stärka deltagandet för personer med funktionsnedsättning krävs åtgärder som inte bara tar hänsyn till deras individuella livsstil, utan också bryter ned sociala barriärer. Detta är i linje med målen i bok IX i Social Code och Federal Participation Act, som främjar en förbättring av möjligheterna för personer med funktionshinder att delta. Diskussionen om inkludering har potential att i grunden förändra vårt samhälles strukturer till det bättre och berika livet för alla inblandade.