De gröna kräver drastiska förändringar av vapenägandet i Österrike!
De gröna efterlyser strängare regler för vapeninnehav i Österrike, inklusive psykologiska tester och högre åldersgränser.

De gröna kräver drastiska förändringar av vapenägandet i Österrike!
Diskussionen om vapeninnehav i Österrike blir allt viktigare igen, särskilt efter aktuella händelser och den tillhörande kritiska situationen. Ett omfattande krav på en betydande begränsning av privat vapeninnehav höjs högljutt av de gröna. Liten tidning rapporterar att partiet endast överväger undantag för jägare och sportskyttar. Rektor Werner Kogler framhåller behovet av att minska rätten att äga vapen, eftersom närvaron av fler vapen inte leder till en större känsla av trygghet, utan tvärtom ofta bidrar till mer otrygghet.
Bakgrunden till denna diskussion är djupt rotad i det österrikiska samhället. Kogler, som ser de gröna som de enda förespråkarna för denna ståndpunkt, hänvisar till de ökade kraven på skärpta straffrättsliga bestämmelser och vapenförbud efter terrorattacken i Wien 2020. De utökade alternativen för statens säkerhet i hanteringen av extremister står också i centrum för denna debatt.
Krav på högre standard
Kogler kritiserar dock inte bara ÖVP:s hållning, utan även andra partier i riksrådet som gör motstånd mot skärpningsåtgärderna. Ett centralt krav är införandet av psykologiska tester som bör vara obligatoriska innan man köper ett vapen. kurir framhåller att för att få ett vapeninnehavskort krävs att olika krav är uppfyllda: Det handlar bland annat om en lägsta ålder på 21 år samt bevis på hantering av vapen och en psykologisk rapport om vapensäkerhet.
Effektiviteten av dessa psykologiska tester ifrågasätts dock. Julia Wachter, chef för den juridiska psykologiska avdelningen, påpekar användningen av föråldrade tester och kritiserar avsaknaden av en tydlig definition av kraven på experter. Dagens metoder innebär ofta bara korta samtal och frågor om självuppfattning. Kritiker, som psykiatern Jutta Leth, efterlyser ett nytt test- och övervakningssystem för att öka säkerheten. Pressen konstaterar också att den psykologiska bedömningen görs snabbt och oftast bygger på egenrapportering.
Sociala ramvillkor i sikte
Kogler ser behovet av psykologiskt stöd och våldsförebyggande inte bara när det kommer till vapeninnehav, utan även i skolor. Han efterlyser större uppmärksamhet åt sociala frågor som måste behandlas parallellt med vapenfrågan. Särskilt kritiserar han sociala mediers roll och dess inflytande på radikaliseringen av unga. För att hitta långsiktiga lösningar lyfter han vikten av en skärpt reglering genom lagen om digitala tjänster.
Det ökande antalet vapenägare och de därtill hörande sociala spänningarna visar tydligt att reformer är nödvändiga. Det aktuella problemet kan endast åtgärdas genom en välgrundad och omfattande reform av den nuvarande vapenlagen och de tillhörande psykologiska undersökningarna. Diskussionen om vapeninnehav kommer därför även fortsättningsvis att stå i centrum för den politiska agendan.