Glasskatt från Lauscha: Julgranskulans historia

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Upptäck den fascinerande historien om glasjulgranskulan från Lauscha, en UNESCOs världsarvslista sedan 2021.

Entdecken Sie die faszinierende Geschichte der gläsernen Christbaumkugel aus Lauscha, einem UNESCO-Weltkulturerbe seit 2021.
Upptäck den fascinerande historien om glasjulgranskulan från Lauscha, en UNESCOs världsarvslista sedan 2021.

Glasskatt från Lauscha: Julgranskulans historia

Julgranskulan i glas är ett slående inslag i julgransdekorationen och har sitt ursprung i Lauscha, Thüringen, där tillverkningen började på 1800-talet. Högt vol.at De första glasträddekorationerna skapades av ekonomisk nödvändighet. 1847 började en glasblåsare i Lauscha modellera glasfrukter, vilket resulterade i den första julgranskulan i glas.

Lauscha har en lång tradition av glastillverkning, som går tillbaka till 1597. Med tiden blev julgransdekorationer mer och mer populära där. De första kulorna fanns med i återförsäljarkatalogerna redan på 1850-talet och från 1870-talet och framåt såldes de inte bara nationellt utan även internationellt. Till och med kejsar Wilhelm I dekorerade en julgran i Versailles med grannlåt från Lauscha.

Utvecklingen och mångfalden av julgransdekorationer

Ursprungligen tillverkades ihåliga glaspärlor i Lauscha och gjordes till halsband. Sortimentet utvecklades successivt ytterligare. Produkter som äpplen, päron och nötter var de första formerna. Men även tall och istappar, blommor och fåglar letade sig in i samlingarna. Sortimentet omfattar nu cirka 5 000 olika former, inklusive änglar, hus, fruktkorgar och lyktor, rapporterar hemsidan för tillverkarna av julgransdekoration i Lauscha. christbaumschmuck-lauba.de.

Hantverket och produktionsmetoderna i Lauscha är inte bara av historisk betydelse utan också högaktuella. Traditionen med handblåsta julgransdekorationer lades till i registret över immateriella kulturarv 2021 och kom till och med upp på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv 2023. Detta erkännande betonar de kulturella aspekterna och hantverksteknikernas betydelse för samhället.

Hantverkets utmaningar och framtiden

Trots kulturarvet står glasblåsarkonsten i Lauscha inför utmaningar. Stigande råvaru- och energipriser samt konkurrens från billig import gör det svårt för hantverksföretagen. Många glasblåsare i Lauscha arbetar i små familjeföretag som ofta drivs över generationer. För närvarande arbetar 36 glasblåsare på heltid och varje år strömmar runt 30 000 besökare till bollmarknaden i Lauscha i december, där handgjorda bollar i olika färger och former finns.

Ett långsiktigt projekt som syftar till att framtidssäkra hantverket är satsningen ”Julland på Rennsteig” som Rita Worm arbetar med. Detta är tänkt att bidra till att synliggöra det gamla hantverket och vidareutveckla det. Dessutom övervägs nya tillvägagångssätt för att tilltala unga människor för att behålla traditionernas relevans. På yrkesskolan Glas Lauscha kan intresserade lära sig att göra julgransdekorationer, vilket ses som en källa till hopp för hantverkets framtid.

Sammanfattningsvis kan man säga att julgranskulan från Lauscha inte bara är en gåva från historien, utan också ett levande kulturarv som förs vidare och underhålls idag. Glasmästerverken ger gnistra och glädje åt julgranar runt om i världen.