Revolution hos Sonnblick: AI mäter aerosoler för klimatet i realtid!
Vid Sonnblick-observatoriet mäter en ny AI-stödd enhet bioaerosoler i realtid för att stödja klimatforskning.
Revolution hos Sonnblick: AI mäter aerosoler för klimatet i realtid!
Vid Sonnblick-observatoriet, som ligger på cirka 3 100 meter över havet i Hohe Tauern, introduceras ett nytt mätsystem som analyserar bioaerosoler med hjälp av artificiell intelligens (AI). Högt Liten tidning Bioaerosoler är små, naturligt förekommande partiklar i luften, såsom pollen, svampsporer och bakterier, vars typ och koncentration har en avgörande inverkan på väder, klimat och växtlighet. Detta är särskilt relevant med tanke på att sådana aerosoler också bestämmer bildandet av moln och nederbörd och därför har stor betydelse för klimatforskningen.
De traditionella metoderna för att mäta pollen, som bygger på pollenfällor, kräver manuell utvärdering och kan därför orsaka förseningar i datatillhandahållandet. Den nya tekniken vid Sonnblick-observatoriet möjliggör å andra sidan automatiserad differentiering mellan olika typer av aerosoler, vilket avsevärt påskyndar utvärderingen. Julia Burkart, projektledare och fysiker vid Geosphere Austria, bekräftar att genom användning av AI bör mätdata vara tillgängliga online i nästan realtid.
Relevans för klimatforskning
Innebörden av dessa aerosolmätningar är olika. Långsiktiga förändringar av typen och antalet aerosoler kan ha betydande effekter på regn- och snöfallsförhållandena. Dessa fynd är avgörande för utvecklingen av klimatmodeller, särskilt i tider då klimatförändringar leder till förändringar i högalpina regioner. Forskningen syftar till att i detalj studera effekterna av klimatförändringar på koncentrationen och typen av pollen, svampsporer och andra bioaerosoler.
AI:s roll i klimatforskningen är också föremål för en föreläsning av Christopher Kadow, en klimatinformationsforskare vid German Climate Computing Center. I sin föreläsning med titeln "Artificiell intelligens rekonstruerar klimatet". OeAW förklarar hur AI används för att komplettera historisk klimatdata och därmed täppa till luckor i datamängderna. Här används avancerade teknologier som till exempel kan användas för uppskalning av bearbetning av klimatdata eller för att virtuellt reparera felaktiga regnradardata.
AI och dess framtid inom klimatforskning
AIs transformativa inverkan på klimatforskningen återspeglas också i dess förmåga att förutsäga extrema väderhändelser mer exakt. A rapportera från Tech Zeitgeist framhåller att företag som Google DeepMind och OpenAI är ledande när det gäller att utveckla nya AI-modeller som kan analysera stora mängder data snabbare och mer exakt än traditionella klimatmodeller. Dessa framsteg främjar inte bara analysen av CO₂-utsläpp, utan möjliggör också snabbare beräkning av klimatsimuleringar, som i många fall till och med minimerar felkällor.
Men dessa tekniker väcker också etiska frågor. Frågan om vem som har tillgång till datan och hur det med fördel används blir allt viktigare, eftersom ojämn datafördelning kan leda till fördomar i förutsägelser. Transparens i AI-modeller krävs därför för att förhindra missbruk och feltolkning av data. En ansvarsfull användning av dessa tekniker kommer därför att vara avgörande för framtidens klimatforskning.