Mystery Volcano från 1831 upptäckte: det orsakade global kylning

Mystery Volcano från 1831 upptäckte: det orsakade global kylning

En okänd vulkan bröt ut 1831 så explosivt att han kylde jordens klimat. Efter nästan 200 års forskning har forskare nu identifierat den "hemliga vulkanen".

Utbrottet och dess globala effekter

Utbrottet var en av de starkaste på 1800 -talet och släppte en enorm mängd svaveldioxid in i stratosfären, vilket ledde till att de genomsnittliga årliga temperaturerna på norra halvklotet minskade med cirka 1 grad Celsius. Denna händelse ägde rum i den sista fasen av den lilla istiden, en av de kallaste perioderna i jordhistorien under de senaste 10 000 åren.

Forskning och upptäckt av den hemliga vulkanen

Även om året för det historiska utbrottet var känt, förblev vulkanens placering ett mysterium under lång tid. Forskare kunde lösa detta pussel genom att undersöka isborrkärnor på Grönland och analysera skikten i kärnorna för att identifiera svavelisotoper, askkorn och små vulkanglas som deponerades mellan 1831 och 1834

Genom att använda geokemi, radioaktiv datering och datormodellering lyckades forskarna kartlägga partikelvägarna och ansluta utbrottet 1831 till en ö vulkan i nordvästra Stilla havet. De rapporterade om det i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences .

Zavaritskii vulkan på Simushir

Enligt analysen var den mystiska vulkanen Zavaritskii (även kallad Zavaritsky) på ön Simushir en del av Kuril -skärgården, ett område som är kontroversiellt mellan Ryssland och Japan. Innan forskarnas resultat, det sista kända utbrottet av Zavaritskii till 800 f.Kr. Chr. Daterad.

Utmaningen med vulkanövervakning

"För många vulkaner på jorden, särskilt i avlägsna områden, har vi en mycket svag förståelse av deras utbrottshistoria," sade den äldre studieförfattaren Dr. William Hutchison, ett forskningsstipendium om School of Earth and Environmental Sciences vid University of St. Andrews i Storbritannien.

"Zavaritskii ligger på en extremt avlägsen ö mellan Japan och Ryssland. Ingen bor där, och historiska poster är begränsade till några få dagböcker som gick förbi dessa öar med några år," sade Hutchison i ett e -postmeddelande till CNN.

vetenskaplig analys och kunskap

Undersökningen av Grönlander Ice Drill Kerne visade att svavelfel 1831 på Grönland var cirka 6,5 ​​gånger högre än i Antarktis. Detta indikerade att källan var ett betydande utbrott från en mellersta vulkan på norra halvklotet.

Studieteamet analyserade också kemiskt aska och partiklar vulkaniskt glas, som inte var större än 0,02 millimeter. Vid jämförelse av resultaten med geokemiska dataposter från vulkaniska regioner visades de bästa matcherna i Japan och curilerna. Medan utbrott i Japan var väl dokumenterade på 1800-talet, fanns det inga register över ett stort utbrott 1831. Men repetitioner från kollegor som tidigare hade besökt vulkaner i Curils ledde till geokemiskt överenskommelse med Zavaritskii-kaldera.

Följ och Outlooks

Efter utbrottet 1831 inträffade kylare och torrare förhållanden på norra halvklotet, vilket ledde till utbredd hunger och behov. Familjen överdrivna Indien, Japan och Europa och berörde miljoner människor.

"Det verkar troligt att vulkanisk klimatkylning skördades och berömd," sade Hutchison. "Aktuell forskning fokuserar på i vilken utsträckning denna hungersnöd orsakades av vulkanisk klimatkylning eller av andra sociopolitiska faktorer."

undervisning från historia

Kunskapen från undersökningarna visar att många vulkaner över hela världen är i isolerade områden och är dåligt övervakade, vilket gör det svårt att förutsäga när och var nästa stora utbrott kan äga rum. Om vi ​​kan lära oss något från utbrottet 1831, kan den vulkaniska aktiviteterna ha förödande globala konsekvenser på avlägsna platser att mänskligheten kan vara outlärda.

"Vi har för närvarande inget samordnat internationellt samhälle som kan vidta åtgärder i nästa stora utbrott," sade Hutchison. "Både forskare och samhälle bör arbeta på allvar."

Mindy Weisberger är en vetenskapsjournalist och medieproducent, och hennes arbete har publicerats i Live Science, Scientific American och hur det fungerar.

Kommentare (0)