Internetjakt: Steiermark Artur kämpar mot desinformation!

Internetjakt: Steiermark Artur kämpar mot desinformation!

Den 11 juni 2025 inträffade en tragisk skottlossning på en gymnasieskola i Graz. Den här händelsen orsakade inte bara rädsla och chock, utan satte också fokus på farorna med digitalt våld. En man från sydvästra Steiermark, vid namn Artur, blev måltavla för massiva hatmeddelanden och hot eftersom han hade samma namn och initialer som gärningsmannen. Sedan tisdagskvällen har han översvämmats av en storm av attackinriktade meddelanden, som till och med har spridits internationellt, bland annat i Frankrike.

Arturs vänner och bekanta tror att han är gärningsmannen, vilket ytterligare eskalerar situationen. Artur beskriver vidriga meddelanden och till och med dödshot riktade mot honom, vilket tvingade honom och hans familj att av säkerhetsskäl tillbringa natten från tisdag till onsdag på olika platser. Enligt hans eget erkännande är han mycket rädd för eventuell vigilant-rättvisa, vilket illustrerar de drastiska effekterna av desinformation på Internet.

Det digitala våldets roll

Janina Steinert, professor i global hälsa vid Münchens tekniska universitet, framhåller de långtgående konsekvenserna av sådana attacker i en studie om digitalt våld. I sin forskning visar hon att nästan varannan politiskt aktiv person som drabbats av digitalt våld var tvungen att anpassa sin kommunikation. Detta leder till att innehåll ändras och att plattformar besöks mer sällan. Nästan var fjärde kvinna som drabbats har till och med övervägt att dra sig tillbaka helt. Dessa alarmerande siffror illustrerar hur mycket digitala attacker äventyrar den demokratiska samexistensen, som Yvonne Magwas, CDU-medlem i Bundestag, varnar.

Uppmaningen till snabba åtgärder stöds av Anna-Lena von Hodenberg, vd för HateAid. Hon efterlyser att det inrättas kontaktpunkter inom parterna för de berörda och att klagomålen konsekvent drivs. Samtidigt finns det krav på att operatörer av sociala medieplattformar ska bli mer bundna till lagen om digitala tjänster (DSA) för att aktivt agera mot hatkommentarer och desinformation.

Den tekniska dimensionen av digitalt våld

Ett annat fenomen som bidrar till digitalt våld är appar för ansiktsbyte. De tillåter användare att skapa bilder och videomaterial som verkar realistiska men som inte är inspelade. Användare av sociala medier kan montera ansikten på bilder av andra människors kroppar, ofta på ett sexualiserat sätt utan samtycke. Detta sker mot bakgrund av att majoriteten av sådan manipulation är riktad mot kvinnor och ofta tar formen av pornografi utan samtycke. Studier visar att omkring 90 till 95 % av alla deepfakes är i denna extremt problematiska kategori.

Utan effektiva skyddsåtgärder från appoperatörer och politiker kan man befara att manipulerat innehåll fortsätter att distribueras obehindrat. Arturs fall illustrerar på ett levande sätt de långtgående konsekvenserna av digitalt våld och desinformation – en fråga som också blir allt viktigare i den bredare samhällsdebatten om att skydda individer mot sådana hot.

Artur har nu kontaktat polisen, men kan bara vänta på att de vidtar ytterligare åtgärder medan den digitala jakten mot honom fortsätter. Hans fall visar på ett imponerande sätt hur snabbt desinformation sprids på internet och vilken dramatisk påverkan det kan få för dem som inte är inblandade. Fotbollsklubben Artur tillhör har redan svarat och organiserat juridiskt stöd för att hjälpa honom under denna svåra tid.

Relevansen av dessa ämnen är bredare än det kan tyckas vid första anblicken. Den offentliga diskussionen om hat online och plattformarnas ansvar blir allt mer angelägen för att förhindra sådana incidenter i framtiden.

För mer information om digitalt våld och dess effekter, besök National Geographic och HateAid.

För detaljerad rapportering om Arturs fall, se här oe24.