Hälsokris i Danmark: risk för fattigdom ökar medicineringsfel!
En ny dansk studie visar sociala ojämlikheter i läkemedelsvården och deras hälsoeffekter.

Hälsokris i Danmark: risk för fattigdom ökar medicineringsfel!
En nyligen genomförd studie av Amanda Paust och medförfattare, publicerad i tidskriften Plos Medicine, belyser alarmerande trender i läkemedelsförsörjningen, särskilt bland socialt missgynnade grupper. Studien är baserad på en nationell studie i Danmark med 177 495 deltagare och är tillägnad frågan om potentiellt olämpliga mediciner (PIM) och deras hälsokonsekvenser. Resultaten visar att trots ett universellt sjukvårdssystem finns betydande sociala ojämlikheter.
Studien fann en hög potentiell felfrekvens inom medicinering, med 14,7 % av deltagarna exponerade för PIM. Särskilt oroande är undertillförsel (START-PIM), som inträffade oftast på 12,5 %. Däremot konstaterades ett överutbud på 3,1 %. Data illustrerar hur starkt den sociala situationen påverkar kvaliteten på behandlingen. De med mindre förmögenhet har 85 % högre risk för PIM jämfört med den rikaste gruppen, medan lägre inkomst ökar risken med 78 % och låg utbildningsnivå med 66 %.
Sociala bestämningsfaktorer för hälsa
Dessa resultat överensstämmer med resultat från Robert Koch Institute, som analyserar sociala bestämningsfaktorer för hälsa och ojämlikheter i hälsa. Institutet behandlar en mängd olika aspekter, inklusive social ojämlikhet, arbetsvärlden, migration och regionala skillnader. Data baseras på omfattande hälsoövervakning och epidemiologiska analyser och visar att sociala ojämlikheter i hälsa och sjukdom är ett universellt fenomen som beror på olika egenskaper hos social differentiering.
Dessutom är det tydligt att personer med lågt socialt stöd eller begränsade sociala nätverk, som invandrare och socialt utsatta, löper ökad risk för polyfarmaci. Denna form av medicinering kan potentiellt orsaka mer skada än nytta, något som måste åtgärdas omgående.
Politiska åtgärder och rekommendationer
Studien rekommenderar konkreta politiska åtgärder för att minska olämplig läkemedelsanvändning och förbättra hälsans jämlikhet. Behovet av att ta itu med ojämlikheter i hälsa framhävs ytterligare av variationen i sjukdomsrisk i medel- och äldre vuxen ålder, som formas av tidiga barndomens influenser.
Sammanfattningsvis belyser aktuell forskning inte bara de angelägna problemen i narkotikaförsörjningen, utan efterlyser också en långtgående debatt om social rörlighet, inkomst och tillgång till utbildning för att hållbart främja befolkningens hälsa. Med tanke på de resultat som presenteras är det väsentligt att förbättra hälsoförhållandena för missgynnade grupper. Redan nu kan man se att social ojämlikhet har en betydande inverkan på många människors hälsa och välbefinnande.
För ytterligare information om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa hänvisar vi till Robert Koch Institute och det specifika ämnet social ojämlikhet i hälsa Bioeg.
Den omfattande analysen av de hälsoutmaningar som drabbar socialt utsatta grupper pekar på det akuta behovet av åtgärder för att förbättra vården. Resultaten av studien av Kleine Zeitung är en stark vädjan om omfattande ingripanden och politiska åtgärder.