Vorarlberg och Schweiz: En bortglömd folkomröstning vaknar!

Vorarlberg och Schweiz: En bortglömd folkomröstning vaknar!

Debatten om Vorarlbergs eventuella anknytning till Schweiz, som började 1919, blir just nu åter mer explosiv. Den 11 maj 1919 röstade befolkningen i Vorarlberg i en folkomröstning om huruvida delstatsregeringen skulle inleda anslutningsförhandlingar med Schweiz. Väljarna godkände dessa förhandlingar med en överväldigande majoritet på 81,2 % med ett valdeltagande på 81 %. Diskussionen har tagit ny fart på sociala medier, särskilt på plattformar som Reddit, där det spekuleras om de historiska händelserna och möjliga alternativa scenarier. Vol.at rapporterar att den politiska situationen efter första världskriget präglades av Österrike-Ungerns kollaps och betydande ekonomiska svårigheter i Vorarlberg.

Enligt olika rapporter var stödet för att ansluta sig till Schweiz starkt bland befolkningen. Men trots det breda stödet fanns det ett betydande motstånd från viktiga samhällsgrupper, inklusive industrirepresentanter, järnvägsarbetare och prästerskapet. Termen "Canton Left" myntades av Anton Zumtobel och var avsedd att ironiskt anspela på Vorarlbergs ambitioner. Schweiz självt signalerade till en början sin vilja att prata, men förblev neutrala i den avgörande fasen.

Bakgrund och resultat av folkomröstningen

Folkomröstningen ägde rum mot bakgrund av en oklar politisk framtid för tyska Österrike. Vorarlberg led hårt av efterkrigstidens ekonomi, vilket ökade lusten att ansluta sig till grannlandet Schweiz. Enligt uppgifter befolkades Vorarlberg huvudsakligen av vanliga medborgare som ville ha annekteringen, medan majoriteten av eliten röstade för att stanna kvar i Tysk-Österrike. På omröstningsdagen deltog 57 655 väljare (81 %), varav 46 825 (81 %) röstade för anslutningsförhandlingar. Projektet fick stöd i nästan alla samhällen, med undantag för samhällena Bludenz, Hittisau och Bolgenach. Wikipedia påpekar att ur Vorarlbergarnas perspektiv var omröstningen ett tillfälle att finna en röst i den osäkra efterkrigstiden.

Ändå mottogs ansökan om medlemskap först av den schweiziske utrikesministern i Bern i mars 1919. Österrikes förbundskansler Karl Renner motsatte sig idén om en annektering och de internationella reaktionerna var överväldigande negativa. "De fyras råd" – bestående av USA, Storbritannien, Frankrike och Italien – meddelade den 17 december 1919 att det inte skulle stödja Vorarlbergs utträde från Österrike. Detta beslut hindrade Vorarlberg från att förverkliga sin önskan om självständighet.

Konsekvenser för Vorarlberg

Efter omröstningen blev Vorarlberg en del av Republiken Österrike genom fördraget i Saint-Germain 1919. 1920 upprättades det konstitutionellt som en federal stat. Otto Ender, guvernören i Vorarlberg, kämpade starkt för anslutning till Schweiz och blev senare Österrikes förbundskansler. Ambitionerna på en koppling till Schweiz blev dock mindre viktiga i takt med att republiken Österrike stabiliserades. Den sista kvarlevan av secessionsrörelsen blev meningslös under de följande åren.

Sammanfattningsvis bör det noteras att den historiska folkomröstningen 1919 inte bara formade Vorarlbergs identitet, utan också anses vara ett viktigt exempel på de komplexa politiska omständigheterna under efterkrigstiden. Österrike Forum förklarar också att de ekonomiska svårigheterna och alienationen från Wien underblåste jakten på en koppling till Schweiz, men att motståndet till slut hindrade båda projekten. Diskussionen om dessa händelser och deras inverkan är fortfarande aktuell och fortsätter att stimulera debatt.