Vargar i Kärnten: Sunt förnufts seger eller överhängande fara?
Kärntens jordbruksrepresentanter välkomnar EU:s beslut att minska vargskyddsstatusen som ett viktigt steg för regionen.

Vargar i Kärnten: Sunt förnufts seger eller överhängande fara?
EU:s senaste beslut att sänka skyddsstatusen för vargar orsakar bittra diskussioner och ramaskri bland bönder i Kärnten. Som Kärntens jordbrukskammare rapporterar firades detta beslut som en "seger för sunt förnuft". President Siegfried Huber ser den okontrollerade spridningen av vargar som inte längre acceptabel. Han och andra jordbruksrepresentanter efterlyser nu omedelbara ändringar av den rättsliga ramen, särskilt Bernkonventionen och habitatdirektivet, för att lätta på bördan för betesbruket. I Europa har vargstammen vuxit till omkring 20 300 djur, vilket leder till att omkring 65 000 boskapsdjur dödas varje år, fortsatte Huber.
Jordbrukets reaktioner
Reaktionerna på beslutet har genomgående varit positiva ur ett jordbruksperspektiv. Jordbruksofficer Martin Gruber beskrev utvecklingen som ett "viktigt första steg" för EU-omfattande vargförvaltning. Nyheten firades också på politisk nivå: Jordbruksminister Norbert Totschnig ser detta som en milstolpe för enklare reglering av den stora köttätaren. Totschnig varnade för att problemet går långt utöver djurförluster, eftersom vargar i allt högre grad tappar sin rädsla för människor. I detta sammanhang betonade han behovet av att förhindra vargattacker för att garantera befolkningens säkerhet.
Situationen förvärras dock av frågan om hur lång tid det kan ta innan det rättsliga ramverket faktiskt har justerats. Enligt LK:s vd Huber kan ett vetobestridande av beslutet fortfarande få effekt inom tre månader, men anses osannolikt. Det återstår därför att se hur snabbt EU och dess medlemsländer kommer att agera. Samtidigt som förespråkarna driver på för en uppmjukning av skyddsstatus, varnar miljögrupper som WWF för de möjliga negativa konsekvenserna av detta beslut och efterlyser istället ökat besättningsskydd. WWF-experten Christian Pichler beskrev beslutet som en "falsk signal" och efterlyste mer vetenskapligt baserade åtgärder för att skydda besättningarna.
Utvecklingen visar på en obalans mellan jordbrukets och artskyddets intressen och pressen ökar på EU att äntligen hitta en lösning som gör rättvisa åt båda sidor. De kommande veckorna kommer att vara avgörande för att se om ändringarna av riktlinjerna verkligen genomförs och vilka ytterligare steg de europeiska institutionerna tar.