Putin släpper lös största luftoffensiv: Ukraina är i ett tillstånd av extrem beredskap!

Putin släpper lös största luftoffensiv: Ukraina är i ett tillstånd av extrem beredskap!

USA:s president Donald Trump har kritiserat Vladimir Putin hårt för de nya attackerna mot Ukraina. I ett officiellt uttalande beskrev han de massiva flyganfallen som väsentligt men också oansvarigt beteende av den ryske presidenten. Trump tycker att det faktum att Putin använde hundratals drönare och missiler är särskilt förkastligt. Putin beordrade enligt uppgift det största flyganfallet sedan krigets början. På måndagskvällen räknades 355 drönare och nio kryssningsmissiler, vilket är nytt rekord, då den tidigare var 298 drönare. Det fanns en nationell luftvarning i Ukraina, särskilt i Kiev, såväl som i norra, östra och södra delen av landet. Trumps särskilda sändebud till Ukraina, Keith Kellogg, kritiserade attackerna som ett "urskillningslöst dödande av kvinnor och barn", och lyfte fram den grymma verkligheten av kriget.

Intensiteten i dessa attacker är alarmerande, eftersom den tidigare ryska offensiven de föregående nätterna redan hade resulterat i tolv dödsfall och nästan 80 skadade. President Zelenskij beskrev flyganfallen som de värsta sedan konfliktens början och efterlyste mer press på Ryssland. Bevis på hög drönarproduktion i Ryssland, som levererar upp till 4 000 enheter till frontlinjen varje dag, ökar oron. Putin hade redan i april meddelat att det saknades vapen. Den nuvarande situationen kan tyda på att sådana attacker kommer att bli den nya normen i det pågående kriget.

Militär och politisk dynamik

Samtidigt varnar statsvetaren Sabine Fischer från Science and Politics Foundation för att Ryssland vill visa styrka med dessa eskaleringsstrategier. Enligt henne kan detta beteende också vara en signal till Washington och EU. I slutändan syftar Ryssland inte bara till att bryta den ukrainska befolkningens motståndsvilja, utan eftersträvar också långsiktiga strategiska mål. Enligt analysen av situationen har båda sidor försökt att maximera sina politiska mål sedan 2014, utan att kunna mobilisera övermakt.

Kriget, som började med annekteringen av Krim 2014, har nu blivit en av de största regionala konflikterna i Europa sedan andra världskrigets slut. Trots betydande militanta ansträngningar har Ryssland svårt att balansera sina politiska mål med militär kapacitet. Å andra sidan kunde Ukraina, som fortsätter att kämpa för sin existens, återerövra över hälften av de territorier som gått förlorade sedan den 24 februari 2022. Men utmaningarna är fortfarande stora, och båda sidors förmåga att anpassa sina strategier till de nödvändiga militära medlen kommer att påverkas av internationellt stöd.

Internationella reaktioner och vidareutveckling

Internationella reaktioner på de senaste ryska attackerna är olika. Federal utrikesminister Johann Wadephul har tydligt fördömt attackerna som ett brott mot mänskliga rättigheter. Trots eskaleringarna finns det också diplomatiska insatser, som utbyte av 1 000 fångar mellan Ryssland och Ukraina. I detta sammanhang har Trump formulerat sitt mål att stoppa blodsutgjutelsen och normalisera relationerna med Ryssland.

Samtidigt är konfliktens kärnkraftsdimension fortfarande en allvarlig fråga. Hotet om kärnkraftsanvändning har ännu inte lett till en faktisk upptrappning, men det tillåter Ryssland att ompositionera sig över tid. Trots den befintliga mobiliseringen av resurser och trycket vid fronten är startsituationen i detta utmattningskrig fortfarande extremt spänd, med ett osäkert utfall för båda sidor. Det ukrainska flygvapnet har redan utvecklat en försvarsstrategi för att neutralisera rysk luftöverlägsenhet, men krigets konsekvenser och förlopp är fortfarande svåra att förutse.