EU-toppmöte 2025: Stocker efterlyser lösningar för Iran och migration!

EU-toppmöte 2025: Stocker efterlyser lösningar för Iran och migration!

Den 27 juni 2025 var förbundskansler Christian Stocker (ÖVP) nöjd med förloppet av EU-toppmötet i Bryssel, som avslutades strax före midnatt. Den intensiva agendan omfattade många nyckelfrågor, inklusive den spända situationen i Mellanöstern, särskilt de militära konflikterna i Iran och den humanitära krisen i Gazaremsan. Stocker underströk vikten av att inleda förhandlingar efter de militära attackerna i Iran och att ge kärnkraftsmyndigheten tillgång till kärntekniska anläggningar.

Situationen på Gazaremsan är fortfarande kritisk eftersom gisslan fortsätter att nekas frigivning och den humanitära situationen har beskrivits som oacceptabel. Österrike uttalade sig bestämt mot att upphäva associeringsavtalet mellan EU och Israel. Detta avslag uttrycktes också av kansler Stocker samtidigt som han betonade behovet av dialog i denna känsliga situation.

Migrationspolitik och konkurrenskraft

Ett annat centralt ämne för toppmötet var migration, där 21 av 27 EU-länder arbetade intensivt med lösningar. Österrike ger ett betydande bidrag till detta. Stocker tillkännagav viktiga nästa steg, såsom införandet av en återvändandeförordning, definitionen av säkra tredjeländer och förbättringen av skyddet vid de yttre gränserna.

Diskussioner om att reformera det gemensamma asylsystemet och utvisningscentra i tredjeländer stod också i fokus. I detta sammanhang diskuterades möjliga partnerskap med ursprungs- och transitländer.

Utrikespolitiskt samarbete

Slovakiens inställning till EU:s sanktioner mot Ryssland är fortfarande osäker. Även om det befintliga sanktionssystemet förlängdes med ytterligare sex månader, skedde ingen skärpning av åtgärderna. Stöd för det 18:e sanktionspaketet, som fokuserar på energi- och banksektorerna samt skuggflottan, kommer endast att accepteras av Slovakien om en säker naturgasförsörjning kan garanteras. Det råder också oenighet inom EU-länderna om samarbetet med Israel kring en översyn av associeringsavtalet.

Kansler Friedrich Merz uttryckte oro över stödet till Ukraina efter de senaste EU- och Nato-toppmötena. Förutom biståndet till Ukraina togs frågan om försvarsutgifter upp, och ett förslag från kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om att använda EU:s konkurrensmedel för försvar och rymd diskuterades. Merz efterlyste konkreta riktlinjer från Natos resolutioner och pekade på behovet av att stärka industrin, särskilt kemikalier, läkemedel och maskinteknik.

Ekonomiska utmaningar och klimatmål

Tullkonflikten med USA spelade också en central roll vid toppmötet. Merz krävde att förhandlingarna skulle förenklas snabbare och påpekade det brådskande behovet av att sluta ett tullavtal senast den 9 juli. Frankrikes president Emmanuel Macron vill förena EU:s klimatmål med ekonomiska behov.

Ämnet klimatmål, som ursprungligen inte stod på agendan, togs också upp vid middagen. Stocker påpekade att en stark ekonomi är avgörande för att nå klimatmålen. Den kommande presentationen av EU-kommissionens förslag till klimatmål för 2040 kommer också vid ett senare tillfälle, även om man inte har beslutat att skjuta upp förslaget.

Sammantaget stödde stats- och regeringscheferna införandet av euron i Bulgarien nästa år, vilket representerar en positiv utveckling för den ekonomiska integrationen inom EU. Diskussionerna om dessa frågor kommer att fortsätta i juli 2025, medan utmaningarna och besluten som påverkar unionen ligger kvar på bordet.

För ytterligare information om EU-toppmötets gång, se Vienna.at, ZDF och Tagesschau.