Elfriede Jelinek: Jag är inte död! – Fake news chockerar fansen

Elfriede Jelinek: Jag är inte död! – Fake news chockerar fansen

Tisdagseftermiddagen den 17 juni 2025 spreds nyheterna om den påstådda döden av den österrikiska nobelpristagaren i litteratur Elfriede Jelinek (78) snabbt på Internet. Kontot på X (tidigare Twitter) som spred budskapet visade sig senare vara en bluff. Situationen belyser de utmaningar som falska nyheter på sociala medier innebär. Den österrikiske författaren reagerade lugnt på denna falska rapport och förtydligade: "Det är andra gången som jag är död. Jag lever."

Nyheten om Jelineks påstådda död publicerades ursprungligen på det falska kontot klockan 13.40. Buffet kom fram klockan 14.08. när operatören av kontot, den italienske journalisten Tommasso Debenedetti, erkände att det var en bluff. Debenedetti är inte främmande för världen av falska rapporter: han väckte uppståndelse redan 2020 med en falsk dödsrapport om operastjärnan Plácido Domingo. Därefter bekräftade Nora Gottschalk, taleskvinna för Rowohlt, att rapporten om Jelineks död inte var sann. Flera österrikiska och tyska medier, inklusive "Der Standard", rapporterade till en början om den falska rapporten och bad senare om ursäkt för att ha spridit den.

Problemet med falska nyheter

Det här avsnittet är inte ett isolerat fall, utan är en del av en oroande utveckling som blir allt viktigare i den digitala tidsåldern. Som bpb rapporterar finns det en ökande spridning av falska nyheter, desinformation och desinformation, som medvetet sprids på sociala medier. Sådan falsk eller vilseledande information hotar inte bara allmänhetens förtroende för media utan även för politiska institutioner.

Forskning visar att den osäkerhet som falska nyheter orsakar också beror på lågt förtroende för media. I synnerhet valåret 2016, då Donald Trump valdes till president, och folkomröstningen om brexit drev debatten om falska nyheter. Vetenskapliga studier har visat att mindre än 1 % av innehållet som användare ser på sociala nätverk klassificeras som falska nyheter. Ändå kan även små mängder desinformation ha en betydande inverkan på opinionsbildning och valresultat.

Åtgärder för att bekämpa desinformation

Olika initiativ har tagits för att motverka spridningen av falska nyheter. EU har lanserat program som EU vs. Disinfo och European Digital Media Observatory för att ta itu med desinformation. Mediekompetens ses också som en nyckelstrategi för att bekämpa falska rapporter. Det handlar inte bara om att förmedla kunskap, utan också om att kritiskt granska medieinnehåll.

I samband med Jelineks falska anmälan blir det extra tydligt hur viktigt det är att få information om desinformationens mekanismer. Mediekompetens är avgörande för att främja förtroende för välrenommerade informationskällor och för att känna igen tvivelaktigt innehåll. Avsnittet om Elfriede Jelinek visar inte bara riskerna med falska nyheter, utan också behovet av förbättrad medieutbildning i samhället.