Armin Wolf i kampen mot hat på Internet: Är grundlagsstaten maktlös?

Armin Wolf i kampen mot hat på Internet: Är grundlagsstaten maktlös?

Att hantera hat på Internet kan fortfarande beskrivas som en juridisk utmaning. Armin Wolf, ORF-ZiB-presentatör, tar upp de hjälplösa försöken att vidta åtgärder mot förolämpningar och kriminellt innehåll på Plattform X i ett aktuellt blogginlägg. Wolf konfronteras regelbundet med kvinnofientliga, rasistiska och politiskt extrema inlägg som sprids via ett anonymt konto. Trots nationella och EU-rättsliga regleringar, såsom Hate on the Internet Combat Act från 2021, är alternativen för att upprätthålla lagen skakiga. Som Wolf rapporterar hade en anmälan till X ingen som helst effekt eftersom företaget inte såg några brott mot sina egna riktlinjer.

I september 2024 lämnade advokaten Philipp Längle från Vorarlberg in en brottsanmälan mot den okände författaren och begärde utlämnande av användardata. Men brottmålsdomstolen i Wien utfärdade ett informationsbeslut som ignorerades av X. Liksom med det irländska rättsväsendet, som förklarade sig inkompetent på grund av att data inte lagrades fysiskt, sågs även ansträngningarna i USA som misslyckade. De amerikanska myndigheterna klassade det inte som ett prioriterat brott. Dessa erfarenheter visar att även framstående personer med juridiskt stöd inte har någon chans mot fientligheten.

Utmaningar i lagen om digitala tjänster

För att bekämpa sådana frågor trädde Digital Services Act (DSA) i kraft den 17 februari 2024. [Tagesschau] rapporterar att denna rättsliga ram tjänar till att vidta snabbare åtgärder mot olagligt innehåll på Internet och i synnerhet för att bekämpa hat och hatretorik på sociala nätverk. Stora plattformar, som anses vara "gatekeepers" och har över 45 miljoner användare i EU, är skyldiga att rapportera misstänkta fall till myndigheterna och ta bort olagligt innehåll i tid. Enligt denna lag har leverantörer som X också ett ansvar att skydda minderåriga och ta hänsyn till de psykologiska effekterna av deras tjänster.

Trots dessa framsteg verkar det som om det fortfarande finns många osäkerheter som kan leda till långa rättsliga förfaranden. Kritiker, som parlamentsledamoten Patrick Breyer, varnar för att definitionen av intrång är problematisk och att länder potentiellt kan få innehåll som är olagligt endast på deras territorium raderat över hela Europa.

Åtgärder för att bekämpa hat

Förutom DSA erbjuder "Hate on the Internet Combating Act" utökade juridiska alternativ för att bekämpa hat på Internet. De rättsliga åtgärderna omfattar bland annat rättslig radering av hatinlägg och enklare identifiering av gärningsmän om detta begärs från regiondomstolen. Offer för hat på nätet drar också nytta av psykosocialt och juridiskt stöd utan kostnad, vilket avsevärt förbättrar deras situation.

Justitiedepartementet är också medlem i kommittén ”Inga hatretorik” som har varit verksam sedan 2016 och bedriver ett viktigt medvetandehöjande arbete. Ändå är det uppenbart att rättsstatsprincipen och befintliga regler som DSA ofta uppfattas som tandlösa. Wolf drar en kritisk slutsats: Vägen att vidta rättsliga åtgärder mot hatinlägg är fortfarande mödosam och frustrerande, vilket gör plattformskapitalismens strukturer till ett betydande hinder.

Med tanke på alla dessa utmaningar förblir den juridiska kampen mot näthat en viktig social fråga som kräver omfattande åtgärder och nära samarbete mellan lagstiftare, plattformar och det civila samhället.