Protester mot designerhandväskor försatte Mongoliet i kris

Protester mot designerhandväskor försatte Mongoliet i kris

Den politiska situationen i Mongoliet börjar bli spänd igen. Protester kräver att premiärminister Oyun-Erdene Luvsannamsrai avgår på grund av hans iögonfallande familjetradition av att stoltsera med rikedom. Under de senaste två veckorna har unga mongoler gått ut på gatorna i huvudstaden Ulaanbaatar för att sätta press på regeringen eftersom en förtroendeomröstning om premiärministerns regering ska göras på måndag.

Bakgrunden till protesterna

Protesterna utlöstes av virala inlägg på sociala medier som dokumenterade det överdådiga äktenskapsförslaget för premiärministerns 23-årige son och deras lyxiga livsstil. Detta inkluderade helikopterturer, en dyr förlovningsring och designerhandväskor. Frågan om ursprunget till sonens rikedom växte, särskilt eftersom Oyun-Erdene tidigare hade lovat att han kom från en icke-rik lantlig familj.

"Med synliga inkomstkällor är deras extravaganta uppvisning av rikedom ett rungande slag i ansiktet på de genomsnittliga medborgarna i Mongoliet", säger Amina, 28, medlem i protestgruppen Ogtsroh Amarhan (Avgång är lätt). Hon framhåller att protesterna inte bara handlar om sociala medier, utan också om den växande klyftan mellan den styrande eliten och befolkningen.

Levnadskostnader och social ojämlikhet

De stigande levnadskostnaderna, inflationsfloden orsakad av Ukrainakonflikten och de ständiga luftföroreningarna i huvudstaden underblåser folkets missnöje. "Levnadskostnaderna i Mongoliet har skjutit i höjden - många människor betalar nästan hälften av sin månadsinkomst i skatt och har knappt tillräckligt med mat, hyra eller energi. De flesta lever inte längre lön till lön - de lever lån till lån", uttryckte Amina.

Demonstranter samlades nästan dagligen på det centrala Sükhbaatar-torget framför regeringspalatset i Ulaanbaatar och krävde att Oyun-Erdene skulle avslöja sin ekonomi och avgå. Premiärministerns kansli avfärdade anklagelserna om ekonomiska oegentligheter som "fullständigt grundlösa".

Korrupta strukturer och deras konsekvenser

Mongoliet har kämpat med endemisk korruption i årtionden. Massiva protester utbröt 2022 på grund av en korruptionsskandal där miljarder dollar av kol avsett för Kina försvann. Även om analytiker inte ser några bevis på korruption av Oyun-Erdene, bidrar hans sons inlägg i sociala medier till frustrationen hos en publik som länge är försiktig med missbruk av offentliga resurser.

"Jag vill ha ett rättvist samhälle där vanliga människor har en röst och där regeringstjänstemän hålls ansvariga", säger Ariunzaya Khajidmaa, 23, en invånare i Ulaanbaatar som deltar i protesterna med sin två månader gamla baby.

Statsministerns ställning

Oyun-Erdene försöker bevara sin koalitionsregering eftersom parlamentet, även känt som staten Grand Khural, kommer att rösta på måndag för att rösta om förtroendet för hans regering. Både premiärministern och hans son har ställt sig till förfogande för Mongoliets anti-korruptionsbyrå. Oyun-Erdene sa att han skulle avgå om utredningen avslöjade oegentligheter.

Hans mongoliska folkparti (MPP) är det största i parlamentet med 126 platser och har 68 platser. Men förtroendeomröstningen kompliceras av koalitionens kollaps, eftersom MPP sparkade ut sin yngre partner, det demokratiska partiet, ur koalitionen efter att några av dess medlemmar stöttat demonstranterna.

Ekonomisk potential och utmaningar

Protesterna representerar bara "toppen av isberget", betonar den mongoliska TV-sändningen och politiska analytikern Jargalsaikhan Dambadarjaa, och pekar på de betydande ekonomiska förändringarna i landet. Oyun-Erdene hade lovat att diversifiera landets ekonomi, som är starkt beroende av gruvindustrin.

Förra året tillkännagav koalitionsregeringen 14 nya megaprojekt för att öka ekonomisk tillväxt, inklusive gränsöverskridande järnvägsförbindelser och en betydande utbyggnad av förnybar energi. En av de viktigaste frågorna i Oyun-Erdenes politik var upprättandet av en nationell förmögenhetsfond som skulle omfördela landets tillgångar för att hjälpa folket.

Faran för politisk instabilitet

Mongoliet har varit en parlamentarisk demokrati sedan den demokratiska revolutionen 1991. Men under åren sedan har flera regeringar störtats eller ledare ändrats. Denna instabilitet får en del mongoler att tro att president Khurelsukh Ukhnaas befogenheter bör utökas. För närvarande kan presidenten bara sitta i sex år.

"I denna mosaik hävdar förespråkare för presidentens makt att Ryssland och Kina har stabila enmanspresidentsystem. De säger att det parlamentariska systemet inte fungerar", förklarade Jargalsaikhan.

Analytiker betonar att Mongoliet måste bevisa att det har en stabil regering för att attrahera utländska investeringar och minska sitt ekonomiska beroende av Kina och Ryssland.

"Det är dags för regeringen att lyssna på sina medborgare och vidta meningsfulla, varaktiga åtgärder - inte bara ord," uppmanade Ariunzaya.