Finansiering för klimatskydd: skapa jobb och minska CO2 – agera nu!
Reformprocesser för klimat- och energisubventioner i Österrike syftar till att öka effektiviteten och skapa jobb till 2025.
Finansiering för klimatskydd: skapa jobb och minska CO2 – agera nu!
Den 6 april 2025 tillkännagavs en omfattande reformprocess för klimat- och energisubventioner i Österrike. Syftet med denna omställning är att öka effektiviteten i finansieringen, vilket har blivit oundvikligt med tanke på den strama budgetsituationen. Klimat- och energifonden hade en volym på 660 miljoner euro förra året, medan den årliga finansieringen enligt lagen om utbyggnad av förnybar energi (EAG) uppgick till en miljard euro.
För att specifikt optimera finansieringslandskapet får ett oberoende institut i uppdrag att analysera befintliga utvärderingar. Studien fokuserar på fyra kärnfrågor: Hur bidrar åtgärderna till att EU:s rättsliga klimatmål uppnås? I vilken utsträckning kan CO2-utsläpp sparas och beteendeförändringar åstadkommas? Vilket mervärde skapas och hur många jobb skapas? Och slutligen, hur stödjer subventionerna minskningen av energiimportberoende och försörjningstrygghet?
Viktiga grundprinciper och mål
Den önskade reformen syftar till att skapa ett enklare, effektivare och mer transparent finansieringslandskap. De grundläggande principerna för en integrerad klimat- och energipolitik är i synnerhet överkomlighet och planeringstrygghet för hushåll och företag samt att säkerställa försörjningstrygghet i tider av global osäkerhet. Den ekologiska effektiviteten för en klimatneutral framtid lyfts också fram.
Finansieringsstrukturen hanteras för närvarande på flera avdelningar. Det finns en tydlig önskan om mindre komplexitet, mer genomslagskraft och tydligt ansvar. Fakta om utvärderingarna ska presenteras till sommaren. Minister Totschnig har också försäkrat att alla finansieringsåtaganden som gjorts i slutet av 2024 kommer att betalas ut.
EU:s politik och klimatmål
EU arbetar för att utveckla rena energikällor som alternativ till fossila bränslen för att minska utsläppen. För närvarande kommer över 20 procent av den energi som förbrukas i EU från förnybara källor. Riksdagsledamöter efterlyste snabbare godkännanden av förnybar energi som solpaneler och vindkraftverk i december 2022. Det finns också nya subventioner för vätgas och havsbaserade energikällor.
Ett centralt mål för den europeiska klimatskyddspolitiken är att mildra effekterna av klimatförändringar och minska aktiviteter som är skadliga för miljön och klimatet. EU har juridiskt förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser till nettonoll till 2050 och siktar på en minskning med 55 procent till 2030. Åtgärderna i REPower EU-paketet stödjer även oberoende från ryska fossila bränslen.
Tack vare denna integrerande strategi och de planerade reformerna på nationell nivå skapas grunden för en hållbar och klimateffektiv framtid som ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar.
dolomitenstadt.at rapporterar att...
europarl.europa.eu rapporterar att...
Umweltbundesamt.de rapporterar att...