Elslukare AI: Hur ChatGPT förorenar vårt klimat!

Elslukare AI: Hur ChatGPT förorenar vårt klimat!

Användningen av artificiell intelligens (AI) innebär allt större ekologiska utmaningar. Enligt OpenAI använder en förfrågan till ChatGPT, en av de mest kända AI-plattformarna, lika mycket el som en sekund av att driva en ugn. OpenAI-chefen Sam Altman ser detta som både ett problem och en möjlighet för teknikens framtid. Han uttrycker optimism om AI:s roll i en mer välmående framtid, trots oro för eventuella förluster av arbetstillfällen.

Vissa figurer illustrerar den höga resursförbrukningen för AI-system. Vattenförbrukningen för en enda begäran är bara en femtedel av en tesked. Ändå ökar denna förbrukning enormt när man tänker på det stora antalet dagliga förfrågningar. Högt dagliga nyheter ChatGPT-3-träning kräver uppskattningsvis 5,4 miljoner liter vatten, varav 700 000 liter används för att kyla datacentren.

Det växande energibehovet

Teknikföretagen Microsoft, Google och Amazon har redan strategiska planer för att möta deras ökande energibehov. De förlitar sig bland annat på kärnkraft för att inte öka sina koldioxidutsläpp. Energikraven för datacenter som stöder AI-applikationer är en stor fråga. En oroande trend visar att elförbrukningen i datacenter i Tyskland ökade med 70 procent från 2010 till 2021. Detta är långsammare än ökningen i efterfrågan på dessa anläggningar i takt med att servrarna blir effektivare.

Ett annat övervägande är vattenförbrukningen, som är avgörande för att kyla servrarna. År 2030 förväntas vattenförbrukningen för serverkylning nå 664 miljarder liter, nästan fyra gånger så mycket som 2023. Nyckeln här är driften av luft- och vattenkylningssystem, som kräver betydande mängder vatten.

Miljöpolitik och hållbarhet

Den ökade användningen av AI leder till en oroande ökning av utsläppen av växthusgaser. Prognoser visar att utsläppen kommer att öka från 212 miljoner ton till 355 miljoner ton år 2030. För att motverka denna negativa utveckling uppmanas företag och politiska beslutsfattare att vidta åtgärder. På uppdrag av Greenpeace Tyskland rekommenderar Öko-Institutet bindande transparenskrav och en effektivitetsmärkning för datacenter.

Ett framtidsinriktat tillvägagångssätt skulle kunna vara integrationen av datacenter i förnybara energi- och värmenätverk. Syftet är att säkerställa att AI-utvecklingen inte hindrar klimatskyddet, utan snarare aktivt bidrar till energiomställningen. Debatten om AIs hållbarhet har dock bara börjat, varnar Ingenieur.de.
Ett medvetet politiskt och socialt ramverk måste skapas för att optimalt utnyttja de möjligheter som AI erbjuder för klimatskydd och för att minimera riskerna.

Med tanke på de utmaningar som den ökande energi- och vattenförbrukningen i AI-datacenter innebär, finns det ett akut behov av ytterligare studier för att mäta miljöpåverkan mer exakt och för att utveckla åtgärder för att minska dem. Diskussionen om AI och dess miljökonsekvenser kommer att fortsätta få allt större betydelse.