Rättegång mot före detta chefredaktör för Aula startar i september 2025!

Rättegång mot före detta chefredaktör för Aula startar i september 2025!

Den 15 september 2025 inleds återanställningsrättegången mot den tidigare chefredaktören för den högerextrema tidskriften "Aula" vid den regionala domstolen för brott i Graz. Anklagelserna baseras på ett klagomål som lämnades in 2018 av människorättsorganisationen SOS medmänniska infördes. Detta anklagar den åtalade för att ha ägnat sig åt nationalsocialistisk återaktivering och pekar på FPÖ-ledningens aktiva stöd till tidningens journalistiska arbete.

Den tilltalade arbetade tidigare som FPÖ-distriktspolitiker i Graz. Under åren av hans aktiva politiska karriär, särskilt under ledning av Herbert Kickl, placerade FPÖ:s utbildningsinstitut annonser i "Aula", även efter att antisemitiskt innehåll blev känt. Talesmannen för SOS Mitmensch, Alexander Pollak, beskrev den kommande rättegången som mycket explosiv.

Innehåll och stöd för "Aula"

Den 300-sidiga akten som lämnades in till rättsväsendet 2018 dokumenterar många exempel på antisemitiskt, nynazistiskt och rasistiskt innehåll i "Aula". Den listar varningar om "judaisering av världen" och "rasblandning." Publikationen uppvaktade också förintelseförnekare och förtalade koncentrationslägeröverlevande. "Aula" stängdes slutligen i juni 2018, och ett senare försök att återuppliva den misslyckades 2019 på grund av offentliga protester.

Särskilt FPÖ-politiker som Manfred Haimbuchner, Harald Vilimsky och Walter Rosenkranz bidrog till tidningens spridning med annonser. Norbert Hofer poserade för reklambilder i "Aula" under sin presidentkandidatur, medan Udo Landbauer marknadsförde en sångbok med nazistiska sånger. Mario Kunasek dök också upp upprepade gånger i "Aula", trots dess antisemitiska inriktning.

Det sociala sammanhanget

Det politiska landskapet i Tyskland och Österrike har präglats av en ökning av antisemitiska incidenter de senaste åren. Enligt en aktuell studie av Federal Association of Anti-Semitism Research and Information Centers (Rias) dokumenterades totalt 13 654 antisemitiska fall mellan 2019 och 2023, varav 2 284 fall kom från det högerextrema spektrumet. Detta gör högerextremism till det politiska spektrum som oftast tillskrivs för antisemitiska incidenter.

Studien visar att antisemitiskt tänkande och högerextrema ideologier alltmer får fäste i samhället. Incidenterna med extremt våld och attacker mot judiska institutioner har ökat oroväckande. Ökningen av dessa incidenter korrelerar med AfD:s politiska verksamhet, som visar solidaritet med Israel men samtidigt tillåter antisemitiska uttalanden bland dess medlemmar.

Diskussionen om ett eventuellt förbud mot AfD, som sägs ha kopplingar till högerextrema nätverk, tar fart. Tvärpolitiska motioner i förbundsdagen tar upp den federala författningsdomstolens granskning av ett partiförbud.

Med återanställningsprocessen av den tidigare chefredaktören "Aula" tas ett nytt steg i kampen mot antisemitiska och högerextrema tendenser. Utvecklingen under de kommande månaderna återstår därför att övervakas ytterst kritiskt.