Artificiell intelligens: vattenförbrukningen exploderar – håller vi på att bli fattiga?

Artificiell intelligens: vattenförbrukningen exploderar – håller vi på att bli fattiga?

Den snabba ökningen av användningen av artificiell intelligens (AI) innebär inte bara anmärkningsvärda framsteg utan också betydande ekologiska utmaningar. Studier visar att datacenter som stöder AI-applikationer kräver inte bara stora mängder el utan även vatten för kylning. Denna akuta oro har lyfts fram i olika analyser, till exempel i en rapport av krona, som tar upp de komplexa sambanden mellan AI, energiförbrukning och vattenkrav.

OpenAI-chefen Sam Altman uttryckte optimism om framtiden för AI i ett blogginlägg, men erkände den allvarliga sociala störningen som kan följa med uppkomsten av dessa teknologier. Altman förutspår att artificiell intelligens kommer att göra världen rikare, vilket kan finansiera nya politiska idéer som en möjlig basinkomst som drivs av produktivitetsökningar. Men trots dessa positiva utsikter är miljöpåverkan från AI-tillämpningar betydande.

Miljöavtryck från AI och datacenter

Vatten- och energiförbrukningsdata är alarmerande. Högt dagliga nyheter Vattenförbrukningen från en enda konversation med en chatbot kan vara upp till 500 milliliter. Utvecklingen av AI-modeller som ChatGPT-3 krävde uppskattningsvis 5,4 miljoner liter vatten, varav 700 000 liter användes enbart för att kyla datacentren. Vattenbehovet kan öka dramatiskt i framtiden: det förutspås att totalt 664 miljarder liter vatten kommer att behövas för att kyla servrar år 2030.

Energikraven för datacenter ökar också snabbt. Elanvändningen kommer att öka från 50 miljarder kilowattimmar år 2023 till cirka 550 miljarder kWh år 2030. Denna utveckling kommer att leda till en ökning av utsläppen av växthusgaser, som förväntas öka från 212 miljoner ton år 2023 till 355 miljoner ton år 2030. En sådan utveckling kan äventyra klimatmålet allvarligt på uppdrag av Greenpeace Tyskland visar.

Hållbarhet och politiska åtgärder

Beroendet av fossila bränslen är fortfarande problematiskt eftersom många datacenter fortsätter att förlita sig på konventionella energikällor. Enligt rapporter från Ingenieur.de År 2030 kommer det totala energibehovet för databehandling att stiga till cirka 1 400 miljarder kWh. Detta kräver akut politiska handlingsmönster för att systematiskt utvärdera och reglera miljöpåverkan av AI-användning.

Rekommenderade åtgärder inkluderar obligatoriska transparenskrav för datacenterleverantörer, utveckling av en effektivitetsmärkning för dessa anläggningar och integrering av förnybar energi i kylning och strömförsörjning av dessa centra. Politiker har ett ansvar att skapa ramvillkor som säkerställer att innovationspotentialen i AI inte går på bekostnad av miljön och klimatskyddet.