Fokus på offer: Experter varnar för farorna med skolskjutningar

Fokus på offer: Experter varnar för farorna med skolskjutningar

Skolskjutningar är ett chockerande fenomen som samhället måste ägna stor uppmärksamhet åt. Akutpsykolog Barbara Juen uttrycker just nu sin oro över anmälan om gärningsmän. Hon varnar för att ge dem en scen och efterlyser fokus på samhället och offren. Juen, som är docent vid universitetet i Innsbruck och teknisk chef för österrikiska Röda Korsets psykosociala tjänster, understryker att att skylla på förövarnas familjer eller vissa grupper bara kan underblåsa ilska och hämndkänsla. Enligt henne kan detta också producera imitatorer om beväpnade män framställs som "heroiska". Sannolikheten för att åskådare ska utveckla psykiska störningar är låg, och de flesta människor kommer att återhämta sig från ett sådant trauma om de får nödvändigt stöd.

Ändå kritiserar Juen de otillräckliga resurserna för psykologisk hjälp i Österrike och betonar att det har skett förbättringar tidigare, som initiativet "Healthy out of Crisis". Hon rekommenderar att uppmärksamma förändringar i barns beteende, som när de vägrar skolan eller förlora vänner, och att söka stöd i tid.

Bakgrundsforskning om amokförövare

Forskning om amokförövare, som den som professor Britta Bannenberg utfört, visar att många av dessa förövare kommer från oansenliga medelklassfamiljer och inte är typiska mobbningsoffer. I sin studie, som är en del av det gemensamma projektet TARGET och analyserade 19 illdåd av 20 förövare mellan 1992 och 2013, fann hon att förövarna ofta är svåra att närma sig, tillbakadragna och datorbesatta. De rörde sig i en social miljö där de inte kunde bygga förtroendefulla relationer. Dessutom fanns det i de flesta fall inga våldsamma eller socialt försummade förhållanden i deras familjer.

Ett annat slående drag var mönstret av psykiska störningar. Gärningsmännen hade ofta narcissistisk-paranoida personlighetsdrag; de visade självcentrering och känslighet för kritik. Det blir tydligt att de ofta utvecklar hämndtankar i sin redan spända livssituation och projicerar därmed skuld ut i samhället för sitt lidande. Rapporterna om skjutningen på Columbine High School fungerade som förebilder för några av dessa förövare.

Förebyggande i skolan

Skolskjutningar är relativt sällsynta i Tyskland, men det har skett 15 sådana dåd sedan år 2000. Nordrhein-Westfalens inrikesminister Herbert Reul framhåller polisens förberedelser inför sådana situationer, men förklarar också att gärningsmän ofta kan orsaka avsevärd skada innan poliserna anländer. Skolorna själva står inför utmaningen att inte bli fästningar och måste undersöka orsakerna till sådana handlingar.

För lärare och skolledningar i Nordrhein-Westfalen finns nödfoldern ”Look and Act”, som ger instruktioner för åtgärder i en nödsituation. Karoline Roshdi, kriminalpsykolog, rekommenderar att varje skola ska ha ett kristeam. Dessa team, av vilka många bara finns på papper, kan hjälpa till att identifiera och mildra potentiella hot tidigt. En guide om hur man hanterar våldsincidenter skickades nyligen ut till alla skolor.

Erfarenheter från tidigare skolskjutningar visar att varningsskyltar ofta redan fanns. Ett fungerande kristeam skulle kunna hjälpa till att ta dessa indikationer på allvar och vid behov initiera ytterligare analyser för att minska risken för härskningar.