Europas klimatmål under press: framsteg eller stillastående?

Europas klimatmål under press: framsteg eller stillastående?

Den 24 oktober 2025 kommer utmaningarna inom klimatskyddsområdet återigen att stå i fokus, medan FN:s klimatkonferens (COP30) närmar sig i Belém från och med den 10 november. I detta sammanhang har EU-parlamentet framfört tydliga krav som understryker frågans brådska. SPÖ:s EU-parlamentariker Günther Sidl understryker att ett helhetsgrepp på klimatskydd är väsentligt. Det efterlyser innovativa strategier inom områdena ren produktion, hållbart jordbruk och forskning om miljöteknik. Dessa nya tillvägagångssätt skulle kunna säkra den tekniska fördelen som är avgörande för framtida europeiska jobb. Sidl varnar dock för att späda på de framsteg som redan gjorts i Green Deal och påpekar att klimatnödsituationen utlystes i EU-parlamentet för flera år sedan.

Nuläget visar på tillbakagång inom olika områden, framför allt när det gäller klimatmålet 2040 som syftar till att minska utsläppen med 90 procent. Forskare varnar otvetydigt för förödande konsekvenser om dessa mål inte längre eftersträvas på allvar. Detta sker efter påtryckningar från Europeiska folkpartiet, som kritiseras för att ha tryckt tillbaka på beslutade åtgärder. Denna utveckling väcker frågor som frågan om att förankra en effektiv klimatpolitik i den permanenta politiska agendan.

Klimatpolitikens sammanhang i Europa

Klimatpolitiken har varit en central fråga sedan EU-parlamentsvalet i maj 2019. Då demonstrerade rörelsen Fridays for Future runt om i världen, vilket signalerade en växande medvetenhet om hur brådskande klimatkrisen är. Det fanns ett särskilt stort antal unga bland de röstberättigade som stödde de gröna. Ursula von der Leyen presenterade därefter Green Deal som en hörnsten i sin agenda, med det ambitiösa målet att göra Europa klimatneutralt till 2050. Men kritiska röster från länder som Ungern och Nederländerna lyfter fram de spänningar som uppstår när dessa planer genomförs.

Effekterna av coronapandemin från 2020 har också utlöst betydande diskussioner om transportomställningen och främjandet av grön teknik. År 2024 antogs omfattande lagstiftning för att skärpa handeln med utsläppsrätter och säkerställa klimatneutralitet i mitten av seklet. Det råder dock oenighet om vilken typ av åtgärder som bör vidtas. Länder som Frankrike och Polen är beroende av kärnenergi, medan Tyskland och Spanien fokuserar på förnybar energi.

Aktuella utmaningar och lösningar

EU-valet 2024 cementerade ställningen för partier som var skeptiska till Green Deal. Detta ledde till att viktiga politiska krafter, särskilt från Kristdemokratiska EPP, krävde hänsyn till ekonomiska problem. Som ett resultat av detta har klimat- och miljölagar blockerats eller försvagats, vilket har negativt påverkat ett allvarligt genomförande av klimatmålen. Detta förvärras ytterligare av nuvarande ekonomiska utmaningar. 2024 förutspås bli det varmaste året någonsin, vilket ytterligare förstärker behovet av att vidta åtgärder.

Även fordonsindustrins roll betonas i den pågående diskussionen. Ursula von der Leyen planerar att stödja dem i framtiden genom en "clean deal". Detta är tänkt att säkerställa konkurrenskraften och inte äventyra efterlevnaden av klimatmålen. De åtgärder som EU planerar under de kommande åren kommer att kräva årliga investeringar i hundratals miljarder, även om samförståndet om delad skuld fortfarande är kontroversiellt. En nyckelfråga är också den sjunkande allmänhetens medvetenhet om klimatkrisen, trots att en Eurobarometerundersökning visar att 77 % av de tillfrågade ser klimatförändringar som ett allvarligt problem.

Utvecklingen inom klimatskyddet är av avgörande betydelse i Europa. Resultatet av den kommande klimatkonferensen i Belém bör därför visa vägen för den europeiska klimatpolitikens framtid. Utmaningarna framöver kräver både politisk beslutsamhet och ett brett socialt stöd för att komma närmare klimatmålen.