Upplysning idag: Diskussionskultur i fara!

Upplysning idag: Diskussionskultur i fara!

Deutsches Historisches Museum, Berlin, Deutschland - I det tyska historiska museet i Berlin, den nya utställningen med titeln "Enlightenment är en aldrig avancerad process" öppnar fram till idag. I ett intressant samtal med kuratorn Liliane Weissberg förklarar hon varför utbildningsämnen, särskilt diskussionen om förnuft och frihet, är mycket aktuella.

"Det finns en oenighet som blir produktiv. Du diskuteras," säger Weissberg, medan han talar om upplysningens diskussionskultur. Denna historiska rörelse behandlade grundläggande frågor, såsom jämlikhet och emansipation, som många fortfarande är viktiga idag. Men inte alla dessa krav har genomförts tidigare, vilket leder till dagens frågor: Varför fanns det några misslyckanden vid den tiden, och hur kan vi inse de relevanta påståenden idag?

Början på upplysning

Kritiken under upplysningen riktades främst mot politiska och kyrkliga institutioner. Den här gången formades av övervägandet: Hur kan ett etiskt system fungera utan kyrkogundar? Lusten för reformer och efterfrågan på förändringar formade företaget vid den tiden.

Ett viktigt inslag i upplysningen var möjligheten att sprida kunskap. Läsningskompetensen ökade och kvinnor hade också tillgång till böcker. Massiva tryckta produkter och ett stort antal tidningar översvämmade samhället, särskilt under den franska revolutionen. "Under det första året av revolutionen grundades 300 tidningar i Paris," förklarar Weissberg. Denna utveckling skapade ett utrymme för debatter, som har en viss parallell genom tillkomsten av sociala nätverk idag.

Ett exempel på tankarna på då är en tävling som Frederick den stora organiserade. Den centrala frågan var: "Är det användbart för folket att bli lurade?" Detta dilemma är fortfarande relevant om dagens utmaningar beaktas av falska nyheter och desinformation.

ambivalenser och utmaningar med upplysning

Weissberg påpekar också problemet som upplysta monarker som Frederick the Great och Joseph II i Wien ofta hanterar principerna om upplysning. Hennes tolerans förblev ofta på papper, medan diskriminerande lagar och edikt begränsade minoriteternas rättigheter.

Förutom framstegen gav upplysningen emellertid också faror. Kritiker som Max Horkheimer och Theodor Adorno hävdade att upplysningen bidrog till utvecklingen av rasism och andra skräck under 1900 -talet. Processen att samla in och arrangera, som var typisk för upplysning, kan bli farlig om det leder till att skapa hierarkier och dela upp människor i kategorier.

"Om du ordnar mänskliga skallar i system uppstår en grund för rasteorier," förklarar Weissberg. Denna historiska reflektion är avgörande för att bättre förstå dagens utmaningar.

"Om vi inte längre tror på vikten av frihet att tala och jämlikhet, går vi ett tvivelaktigt sätt," säger Weissberg. Hon betonar att utbildningen bör förstås som en kontinuerlig process som kräver ständig uppmärksamhet och deltagande.

Utställningen i det tyska historiska museet kan ses från 18 oktober 2024 till 6 April 2025 och uppmuntrar återspegling av upplysningens läror och ledande aktuella debatter till dessa tidlösa ämnen. Den fullständiga intervjun med kurator Liliane Weissberg dök upp i ett program för RBBKULTUR, vilket indikerar en spännande utforskning av upplysningen.