Fel i planeringskommittén: Khleslplatz-utvecklingen vacklar!
Den 27 augusti 2025 kommer ett formellt fel i planeringsprocessen för Khleslplatz i Wien att rättas till. Medborgarmedverkan är fortfarande central.

Fel i planeringskommittén: Khleslplatz-utvecklingen vacklar!
Den 27 augusti 2025 meddelades att ett formellt fel i planeringskommitténs administrativa process angående invigningen av Khleslplatz i Meidling skulle rättas till. Felet innebar att ärendet skickades för sent till plannämnden den 18 juni 2025. Detta fel kommer att rättas till vid mötet den 2 september 2025 och plandokument nr 8387 kommer att återföras på dagordningen. Enligt stadsförvaltningen har dock denna process ingen inverkan på innehållet eller de boende i området.
Wien står för närvarande inför en betydande befolkningstillväxt, vilket ökar behovet av bostäder och infrastruktur, särskilt inom områdena utbildning och grönområden. Stadsutvecklingsplanen tar hänsyn till dessa utmaningar och ger en ny områdes- och utvecklingsplan för Khleslplatz, som är avsedd att skydda den historiska ensemblen såväl som det intilliggande grönområdet. Denna plan möjliggör också byggandet av en gymnasieskola i stadsdelen. Allmänhetens förslag besvarades genom att besluta om att minska antalet med en byggnadsklass och att utöka skyddszonen.
Protester och medborgardeltagande
En central kritikpunkt är att framställningsutskottet behandlade framställningen först den 27 juni, två dagar efter beslutet. Initiativtagaren Dieter Holiday beskrev processen som "symbolisk utan substans" och ser medborgarmedverkan som otillräcklig. Den planerade bebyggelsen ses som ett hot mot den höga kvaliteten på vistelsen vid Khleslplatz, och beslutet stör skyddet av skyddszonen och 2035 års stadsutvecklingsplan.
Krav och åtgärder
Initiativet efterlyser en begränsning av byggnadshöjden till högst 3,5 meter för att undvika förändringar av befintliga byggnader, samt transparenta rutiner och en separation av dedikeringsprocedurer. Bristen på insyn från stadsstyrelsens sida och MA 21:s vägran att lämna information kritiseras också. Mot bakgrund av de planerade höghusen, som ska bli upp till 13,5 meter höga, påpekas disproportionen till skolbyggnaderna som är begränsade till 12 meter. Initiativet slår fast att omarbetningen i första hand tjänar privata investerares intressen utan att erbjuda något socialt eller stadsutvecklingsmervärde.
Sammantaget ses kronologin i processen som ett exempel på systemfel i medborgarmedverkan, vilket kräver mer deltagande i stadsplanering. I detta sammanhang är det viktigt att betona att staden Wien har bedrivit "Masterplanen för deltagande stadsutveckling" sedan 2017 för att säkerställa att medborgarna tidigt blir delaktiga i kommunala projekt och för att införliva deras lokala kunskap och behov i planeringen.
För att främja medborgarnas delaktighet har staden vidtagit åtgärder som att använda digitala erbjudanden och möten ansikte mot ansikte för att nå olika målgrupper. Principerna och reglerna för medborgarmedverkan är bindande och ska bidra till att balansera olika intressen bättre för att komma fram till optimala lösningar i stadsplaneringen.
Mer information om aktuell utveckling kring Khleslplatz och medborgardeltagande finns på press.wien.gv.at, ots.at och wien.gv.at bli läst.