Vice borgmästare efterlyser mer federal hjälp mot extremism i skolor!

Vice borgmästare efterlyser mer federal hjälp mot extremism i skolor!

Diskussionen om att förebygga våld och förhindra radikalisering blir mer akut på grund av en tragisk händelse i en skola i Graz. En attack har larmat de högsta nivåerna inom lokalpolitik och belyst behovet av ökat federalt stöd. Vice borgmästare Sarah Katholnig gjorde det klart att städer i allt större utsträckning tar på sig ansvar, men lider av brist på ekonomiskt stöd. En central punkt är kravet på bättre ekonomiska resurser i områdenaSocialt arbete i skolan,psykosocial hjälp till familjerocheffektivt förebyggande av våld.

Experter inom socialt arbete tar också upp diskussionen om att välja rätt förebyggande strategier. De diskuterar överlappningar och skillnader med metoder för att förebygga radikalisering. Medan socialt arbete i första hand syftar till att ge stöd och möjlighet, fokuserar förebyggande av radikalisering på att förebygga problematiskt beteende. Det fanns dock kritiska kommentarer om att finansieringen ofta inte motsvarar de faktiska behoven och att professionaliseringen av radikaliseringsprevention släpar efter socialt arbete. Jens Ostwaldt och Mathieu Coquelin efterlyser därför specifika utbildningar och professionella standarder för förebyggande av radikalisering för att säkerställa kvaliteten på dessa åtgärder.

Sociala utmaningar och digital säkerhet

En annan diskussionspunkt i samtalet om förebyggande och stöd är digital säkerhet. Behovet av att vidta åtgärder mot försök till manipulation på Internet blir allt mer akut. Ett exempel är den rättsliga grund som infördes under Network Enforcement Act (NetzDG) ​​för att minska problematiskt innehåll. Det digitala rummet ger alltid en grogrund för extremistiskt innehåll, vilket gör det desto viktigare att läroanstalterna främjar en tydlig demokratisk självbild och skapar utrymme för diskussioner om erfarenheter av diskriminering och rasism.

För att öka effektiviteten i motbudskap och alternativa berättelser framhålls elevernas kritiska mediekunskaper. Utbildningsarbete som behandlar politiska och historiska ämnen kan fungera som ett långsiktigt förebyggande av radikalisering genom program för kritisk granskning av radikala budskap. Utbildningsinitiativ efterfrågas som syftar till att förmedla viktiga färdigheter som:Förmåga att kritisera media,Medvetenhet,ReflexionochEmpowermentsyfte.

Sammanfattningsvis är det tydligt att det behövs en gemensam insats för att möta utmaningarna med radikalisering och extremism. Städer har redan ställt krav på den federala regeringen att skapa de politiskt nödvändiga viktningarna för ekonomiskt stöd. Såväl de sociala som digitala ramvillkoren måste beaktas för att säkerställa helhetsprevention och för att erbjuda konkret hjälp till riskgrupper. Diskussionen om att förebygga radikalisering förblir därför ett viktigt ämne som måste tas upp på både lokal och nationell nivå.

Med tanke på utmaningarna med att förebygga radikalisering och extremism är det tydligt att utbildningsinstitutioner och socialsekreterare måste arbeta hand i hand för att hitta lösningar som verkligen fungerar. Rösterna som efterlyser mer stöd till grundutbildning och integrering av sociala projekt i skolor blir allt starkare. Avsikten är tydlig: radikalisering måste åtgärdas tidigt, och detta kräver ett konsekvent, välfinansierat tillvägagångssätt.

För mer information om sociala projekt och deras betydelse rekommenderar jag artiklarna från Klicka på Kärnten, som belyser behoven i det pedagogiska och sociala landskapet. Även insikterna i radikaliseringsförebyggande från bpb och LMZ erbjuda värdefulla perspektiv på ämnet.