EU:s tillgångsregister: insyn eller intrång i din integritet?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Det planerade EU-tillgångsregistret är tänkt att skapa transparens, men väcker oro för dataskydd och integritet.

Das geplante EU-Vermögensregister soll Transparenz schaffen, weckt jedoch Bedenken hinsichtlich Datenschutz und Privatsphäre.
Det planerade EU-tillgångsregistret är tänkt att skapa transparens, men väcker oro för dataskydd och integritet.

EU:s tillgångsregister: insyn eller intrång i din integritet?

Ett centralt EU-omfattande tillgångsregister planeras för att registrera betydande tillgångar hos fysiska och juridiska personer. Detta register bör omfatta bland annat bankkonton, fastigheter, värdepapper, digitala valutor och lös tillgångar såsom konstverk. Enligt EU-kommissionen publicerades en förstudie om teknisk och juridisk implementering i oktober 2024 för att stärka kampen mot penningtvätt, finansiering av terrorism och skatteflykt. Anhängare av projektet ser det som ett viktigt steg mot större finansiell insyn i EU.

Men det finns också kritiska röster. Dr. Peter Wagesreiter, expert på finansrätt, uttryckte oro över registreringen av personliga tillgångar och deras eventuella inflytande på informativt självbestämmande. Kritiker varnar för ett eventuellt intrång i medborgarnas integritet och risken för ett förlust av förtroende för statliga institutioner. Frågor om dataskyddslagstiftning är också aktuella efter att EG-domstolen 2022 slog fast att full allmänhetens tillgång till sådana uppgifter var oförenlig med grundläggande rättigheter.

Datalagring och åtkomsträttigheter

Uppgifterna kommer inledningsvis att samlas in på nationell nivå och senare slås samman på EU-nivå. Men endast statliga organ som finans- och brottsbekämpande myndigheter bör ha tillträde; Det finns inga planer på offentlig granskning av registren. Wagesreiter efterlyser tydligt definierade juridiska gränser för dataåtkomst och betonar behovet av högsta säkerhetsstandarder för att förhindra potentiella dataläckor och missbruk. Registret förväntas inte införas före 2025; Inledande lagförslag pågår dock.

Utöver dessa planer antogs nya EU-regler mot penningtvätt i april 2024, som reglerar tillgången till uppgifter om verkligt ägande för personer med "legitima intressen", såsom mediaproffs eller civilsamhället. Dessa register bör innehålla aktuella uppgifter samt information som går minst fem år tillbaka i tiden. Utredande myndigheter kommer att få utökade befogenheter att analysera misstänkt verksamhet och strängare övervakningsregler kommer att införas för personer med totala tillgångar på minst 50 miljoner euro.

Konsekvenser och reaktioner

EU planerar också en ny myndighet för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, som kommer att inrättas i Frankfurt. Denna myndighet kommer att övervaka riskfyllda finansiella företag och fungera som ett centralt nav för data och information. Lagar mot penningtvätt kommer att antas formellt av rådet innan de publiceras i EU:s officiella tidning, som svar på medborgarnas krav som framfördes under konferensen om Europas framtid.

Kritiker ifrågasätter dock nödvändigheten av dessa åtgärder och deras inverkan på medborgarnas förtroende för EU. Medan planerna på att tillhandahålla mer omfattande information om tillgångar ökar, kvarstår rädslan för ett potentiellt övervakningstillstånd och förlust av integritet. Diskussionen om EU:s tillgångsregister förblir därför en central stridspunkt i spänningsområdet mellan dataskydd, statlig kontroll och finansiell tillsyn.

För detaljerad information om de planerade åtgärderna och deras bakgrund kan du ladda ner rapporterna från OTS, Europaparlamentet och anwalt.de samtal.