Celle cleaning posse: Flyktingar bor som på ett lyxhotell!
Celle stad söker städare till flyktingboenden. Varför tar inte asylsökande på sig dessa uppgifter själva? En kritisk titt på byråkrati och slöseri med resurser.

Celle cleaning posse: Flyktingar bor som på ett lyxhotell!
Det mullras mycket i staden Celle i Niedersachsen! Svårt att tro men sant: Staden söker akut efter städare till sina flyktinghem. Men istället för att själva förse de boende med kvastar och moppar borde man anlita externa arbetare. Och den bästa delen? Städaren betalas i enlighet med kollektivavtalet för offentliga tjänster, inklusive en rejäl vårdbidrag på 145 euro! Vi kan bara spekulera i varför detta tillägg är nödvändigt för ett städjobb. Högt Ridskomakare Det låter nästan som att arbetet i ett asylsökandes hem är förenat med särskilda risker. Du måste låta det smälta i munnen!
Listan på arbetsuppgifter är lång: funktionella ytor, tekök, hallar och rum i kollektivboenden ska städas professionellt. Med tanke på att en tvåbarnsfamilj vanligtvis får mindre stöd än städaren enligt lagen om förmåner till asylsökande väcker detta till heta debatter. Varför städar inte de boende bara själva, frågar en del. Asylsökande får inte arbeta regelbundet på grund av bristande uppehållstillstånd och kunde teoretiskt sett inte ens städa sina egna rum utan att rubba byråkratin. Vilket byråkratiskt dilemma! Är det inte fantastiskt hur ett enkelt städproblem förvandlas till en komplex fråga?
Sensationella lösningar eller bara absurda?
Det som är särskilt ironiskt är att gravt funktionshindrade ska prioriteras vid urval av sökande, vilket visar att fysiska funktionsnedsättningar inte kan vara orsaken till att extern städpersonal söks. Har en ny dimension av gästfrihet uppnåtts här genom att föra flyktingboenden upp till lyxhotellstandard? Skulle det inte vara lättare att lägga till ytterligare tjänster som en concierge eller spa?
Stadsstyrelsen verkar inte ha några problem att lägga skattepengar på städare, medan asylsökande lär sig att staten tar hand om allt åt dem. Ett budskap som motverkar eventuella incitament för integration. Tänk om det också fanns körtjänster för nödvändiga resor till myndigheterna. Kollektivtrafiken har trots allt blivit inte bara opålitlig nuförtiden, utan känns också mindre säker.
Vad säger allmänheten?
Vissa offentliga röster undrar över prioriteringarna i denna förordning. En Instagram-inlägg av Reitschuster Enligt detta ställer många samma explosiva fråga: "Varför ska statskassan ta över städningen av asylsökandes hem?" Det är en debatt som inte bara rör kostnaderna utan också de grundläggande principerna för integration. Även bland dem som stödjer dessa åtgärder finns en oro över vilken riktning systemet är på väg.
Slutsats: Det som återstår är den allvarliga frågan om hur länge vi som samhälle är villiga att skapa fler och fler problem som inte finns i första taget. Och när ska vi börja hitta hållbara lösningar som inte bara är rättvisa utan också hållbara?