En stor folkmassa protesterar mot maorilagen i Nya Zeeland
Tusentals människor demonstrerade framför Nya Zeelands parlament mot den kontroversiella maorilagen, som kan äventyra ursprungsbefolkningens rättigheter. Här är den viktigaste informationen.

En stor folkmassa protesterar mot maorilagen i Nya Zeeland
Tusentals människor demonstrerade utanför Nya Zeelands parlament i Wellington mot en lag som kritiker ser som ett angrepp på landets grundläggande principer och som urvattnar maoriernas rättigheter. DeHīkoi mō te Tiriti-Mars började för nio dagar sedan längst i Nya Zeeland och korsade hela Nordön i en av landets största protester under de senaste decennierna.
Protesternas höjdpunkt
Den traditionella fridfulla maorimarschen känd somHīkoi, kulminerade på tisdagen utanför parlamentet, där demonstranter uppmanade lagstiftare att överge det kontroversiellaLag om avtalsprinciperavvisa. Denna lag syftar till att omtolka det 184 år gamla fördraget mellan brittiska kolonialhärskare och hundratals maoristammar.
Politiska implikationer och debatter
Lagförslaget förväntas inte gå igenom eftersom de flesta partier har förbundit sig att rösta emot det. Ändå har införandet av lagen väckt politisk oro och återuppstått en debatt om ursprungsbefolkningens rättigheter i Nya Zeeland, eftersom landet styrs av den mest högerorienterade regeringen på flera år.
Protestmarschen i Wellington
Massiva folkmassor marscherade som en del avHīkoigenom Nya Zeelands huvudstad. Deltagarna viftade med flaggor och skyltar och bar traditionella kläder tillsammans med medlemmar av maorisamhället. Polisen uppskattade att omkring 42 000 människor, ett betydande antal i ett land med omkring 5 miljoner människor, marscherade mot parlamentet för att protestera mot lagen.
Generationsöverskridande stöd
Deltagarna beskriver marschen som ett "generationsmoment". "Idag är ett tecken påkotahitanga(Enhet), solidaritet och att vi samlas som ett folk för att försvara våra rättigheter som inhemska maorier, säger deltagaren Tukukino Royal till Reuters.
Historisk betydelse av Waitangifördraget
Waitangifördraget är ett dokument som undertecknades 1840 mellan den brittiska kolonialregimen och 500 maorihövdingar, som fastställer principer för samstyre mellan urbefolkning och icke-urbefolkning från Nya Zeeland. Fördraget anses vara ett av landets grunddokument, och tolkningen av dess klausuler fortsätter att forma lagar och politik idag.
Dokumentet finns i två versioner - på maori (Te Tiriti) och engelska - som innehåller olika formuleringar och som länge har gett upphov till debatter om definitionen och tolkningen av fördraget.
Lagens innehåll
Lagförslaget om fördragsprinciper infördes av David Seymour, ledare för det högerpopulistiska ACT New Zealand-partiet, som fungerar som junior koalitionspartner för de styrande National och New Zealand First-partierna. Seymour säger att han inte vill ändra texten i det ursprungliga fördraget, men kräver att dess principer ska definieras i lag och bindande för alla nyazeeländare, inte bara maori.
Brett motstånd mot lagen
Lagen är dock allmänt omtvistad av både regerings- och oppositionsledamöter, såväl som tusentals inhemska och icke-urbefolkade Nya Zeeland. Kritiker fruktar att det kan underminera maoriernas rättigheter.
När Seymour kort lämnade parlamentet på tisdagen för att närma sig folkmassorna, möttes han med rop om "Kill the bill, kill the bill", rapporterade CNN-anslutna Radio New Zealand. Hīkois ledare Eru Kapa-Kingi sa till folkmassan att "Māori-nationen föddes idag" och att "Te Tiriti kommer att bestå för evigt", rapporterade RNZ.