Trump inser att han är svår att avsluta krig i Ukraina och Gaza
Trump inser att han är svår att avsluta krig i Ukraina och Gaza
President Donald Trump inser att hans självförtroende utseende i kampanjterrängen inte leder till snabb framgång i relation till fredsfördrag, medan han kämpade i flera konflikter.
Trumps fredsplan och geopolitiska utmaningar
Efter att Trump bara har gjort små framsteg på sin fredsplan för Ukraina på tisdag, kollapsade en annan vapenvapen som han tog på sig personligt ansvar för. Israel startade en ny offensiv mot Hamas i Gaza-hundratals.
Den amerikanska presidentens telefonsamtal med den till stor del kompromisslösa ryska presidenten Vladimir Putin, medan den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu återvände till full krigsläge, klargör att de två ledarnas politiska prioriteringar troligen överskrids.
De geopolitiska kraven för fred
Mot bakgrund av geopolitiska spänningar blir Trumps dröm om en arv som en global fredspent, som han hade föreställt sig så snart uppfyllande, alltmer orealistisk. Tecken indikerar att hans mål går utöver slutet av slagsmålen och att mer till en större närhet till Moskva. Rapporter om som Trump ser konflikten som en mere margin av ryska.
USA: s utrikespolitik och nya spänningar
Washingtons motvilja mot Netanyahs bombning av Gazaremsan har försämrat ansträngningarna från Trumpsenambassadör Steve Witkoff att säkra frisläppandet av gisslan och ett andra fasavtal som kan avsluta kriget. Detta strider mot regeringens huvudmål - ett historiskt fredsavtal mellan Israel och arabiska stater. A New US air offensive against Iran supports Houthi rebels in Yemen other focus - to increase the pressure on the Islamic Republic in order to move them to discussions about their nuclear program or to further försvaga deras regionala proxyer.
Trump och Nobelpriset för fred
Trump kritiserade sina amerikanska allierade i Europa och höjde expansionella krav mot Kanada, Grönland och Panama. Men den största utrikespolitiska frågan om hans andra mandatperiod återstår när eller om den kommer att vara villig att sätta press på Putin eller Netanyahu. Hans uppenbara Ambition, till Win the NoBure Preete PREED PREED PREED PREED PREED PREED PREED PREED PREED PREED PREED PREED PREED Pris
Trumps optimistiska bild av fredsprocessen
Vita huset var optimistiskt när det gäller presidentens kallelse med Putin. Men det viktigaste fyndet var ett ryskt motstånd mot det amerikanska förslaget till omedelbar vapenvapen. Ryssland gick med på att avbryta attacker mot ukrainska energi- och infrastrukturmål, vilket bekräftade Vita huset, men Ryssland förblir i stånd att attackera andra front och civila. Ukraina rapporterade en droneattack på ett sjukhus i Sumy -regionen på tisdag kväll.
Trumps påstående att han var den enda som kunde ha nått en överenskommelse är en del av hans rörande självförlovning, medan han ignorerar de uppenbara svårigheterna med förhandlingar om en fullständig vapenvila. Men denna verklighet kan hjälpa honom att verkställa en tillfällig vapenvila som kan rädda tusentals liv.
Utmaningarna med Putins Counter -proposals
Trots alla positiva representationer kan Putins avslag på 30-dagars vapenvila inte döljas. Istället satte den ryska presidenten nya villkor som skulle göra det omöjligt för Ukraina att samtycka till vilken europeisk rädsla stämde att freden skulle kunna lägga groddcellen i ett framtida krig enligt Kreml -riktlinjerna. William Browder, en framstående kritiker av Putin, sade på CNN International: "Putin har avvisat förslaget som fanns på bordet."
Tidigare brittiska premiärminister Boris Johnson, som är nära Trump, var till och med skarpare: "Vilken överraskning - Putin avvisar en ovillkorlig vapenvila. Han vill fortsätta att bomba och döda oskyldiga ukrainare." Johnson anklagade Putin för att avväpna Ukraina och förvandlat det till ett beroende tillstånd i Ryssland.
Framtiden för konflikten i Gaza och dess politiska konsekvenser
Kollapsen av vapenvila i Gazaremsan visar de begränsningar som regeringen konfronteras när det gäller att överföra inledande framsteg till permanenta avtal. Kritiker tror att Netanyahu aldrig var intresserad av att gå utöver den första fasen av vapenvila, som lanserades efter massakern av israeliska civila den 7 oktober 2023.
Enligt de palestinska myndigheterna var tisdagen den dödligaste dagen på över 15 månader på Gazaremsan, med mer än 400 dödsfall. Netanyahu uppgav att de hade startat nya attacker eftersom Hamas vägrade att släppa återstående gisslan eller att acceptera ett amerikanskt förslag att förlänga vapenvila. Under tiden gjorde Hamas klart att hon inte avvisade det amerikanska förslaget, men skulle vilja ha en förlängning av vapenvapen.
Trots anklagelserna använder Netanyahu kriget för politiska fördelar, medan Trump befinner sig i en allt mer utmanande situation. Vid någon tidpunkt kunde USA: s president möta svåra politiska beslut som han tidigare har undvikit.
Kommentare (0)