ÖVP-nominering på ORF: FPÖ talar om pinsamt misslyckande!

ÖVP-nominering på ORF: FPÖ talar om pinsamt misslyckande!

I en aktuell tvist om sammansättningen av ORF-kommittéerna riktade FPÖ:s mediatalesman Christian Hafenecker skarp kritik mot ÖVP. Den 22 maj 2025 uttalade han att nomineringen av statspartiets vice ordförande Herz till medlem av ORF:s publikråd var ett "pinsamt misslyckat försök" att infiltrera ORF-kommittéerna. Hafenecker kritiserade också att ÖVP uppenbarligen inte hade någon kännedom om oförenlighetsbestämmelserna i ORF-lagen, vilket enligt hans mening speglade partiets dåliga tillstånd och framställde det som makthungrigt. Dessutom blev Peter Westenthaler, ORF:s styrelseledamot nominerad av FPÖ, förfärad över denna situation.

Westenthaler kritiserade det faktum att ÖVP inte hade lyckats göra lagligt överensstämmande order för ORF-kommittéerna. Han varnade för att regeringens inflytande på ORF-stiftelsens styrelse kan bryta mot en dom från författningsdomstolen (VfGH), eftersom nio stiftelseledamöter utses av det offentliga rådet, som representerar otillåtet inflytande. Författningsdomstolen förklarade nyligen delar av ORF-lagen grundlagsstridig och upphävde bestämmelserna om tillsättande och sammansättning av stiftelsestyrelse och offentliga fullmäktige.

Konstitutionsbrott i ORF-lagen

Författningsdomstolen fann att de rättsliga föreskrifterna om tillsättande och sammansättning av nämnderna strider mot kravet på självständighet och pluralistisk sammansättning. Detta gäller särskilt tilldelningen av medlemmar av den federala regeringen, som ansvarar för nio ledamöter i styrelsen, medan det offentliga rådet endast kan nominera sex ledamöter. Denna reglering kan klassas som ett angrepp på sändnings-BVG:s pluralismkrav.

Nya lagbestämmelser måste skapas senast den 31 mars 2025 för att upphäva de grundlagsstridiga bestämmelserna. Det finns ett akut behov av åtgärder senast detta datum, eftersom den nuvarande sammansättningen av nämnderna äventyrar ORF:s oberoende. Medieministern granskar för närvarande författningsdomstolens utslag, medan De gröna efterlyser reformering av utskotten.

Politiskt tryck och krav på reformer

Författningsdomstolens beslut och de därtill hörande kraven på reformer hörs inte bara från politiska aktörer som FPÖ, som efterlyser en omfattande reform och avskaffande av ORF:s tvångsskatt. Även andra partier, som NEOS, efterlyser samtal med alla fraktioner för att hitta ett gemensamt sätt att avpolitisera ORF. Burgenlands guvernör Hans Peter Doskozil ser VfGH:s beslut som ett mandat att avpolitisera ORF, vilket SPÖ ser som en bekräftelse på sin kritik av regeringens inflytande på ORF-kommittéerna.

Utmaningarna som ORF står inför är komplexa och kräver en grundlig granskning av kommittéernas nuvarande och framtida sammansättning. Förtroendenämnden har kvar att agera tills det nya regelverket är till, men frågan om oberoende och efterlevnad av författningskrav finns kvar i rummet. Förbundet för österrikiska tidningar (VÖZ) efterlyser en omfattande ORF-reform omedelbart för att ompröva de förankrade strukturerna i medielandskapet.