Strängare åtgärder mot brottsliga migranter: Stockers krav

Strängare åtgärder mot brottsliga migranter: Stockers krav

Österrikes förbundskansler Christian Stocker har återigen tagit upp diskussionen om **utvisning av utländska brottslingar**. Det noteras att fall av grov våldsbrottslighet och narkotikarelaterad brottslighet i allt högre grad förekommer i samband med migranter. I ett öppet brev initierat av Danmarks premiärminister Mette Frederiksen och Italiens premiärminister Giorgia Meloni betonar undertecknarna behovet av att vidta effektiva åtgärder mot de stater som utnyttjar migranter. Detta initiativ stöds av olika regeringschefer, inklusive Stocker och premiärministrarna i Belgien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Diskussionen om tolkningen av den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) inleddes. Kritiker, inklusive Stocker, uttrycker oro över att den nuvarande tolkningen av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECtHR) begränsar möjligheten att skydda demokratiska samhällen. I Österrike anses Europakonventionen inte bara vara en grundpelare i rättsstatsprincipen, utan den har också konstitutionell status och säkerställer grundläggande rättigheter.

Den rättsliga ramen för Europakonventionen

Den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter ålägger undertecknande stater att garantera de grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter som definieras i konventionen. Dessa inkluderar bland annat rätten till liv, rätten till en rättvis rättegång och yttrandefrihet. Dessa rättigheter är bindande för alla personer inom konventionsstaternas jurisdiktion, oavsett deras nationalitet.

I synnerhet förbjuder konventionen användningen av tortyr, diskriminerande behandling och godtyckligt frihetsberövande. Mot denna bakgrund anses *utmaningen* att övervinna juridiska hinder för utvisning av brottsliga migranter vara allvarlig. Åsikterna från undertecknarna av det öppna brevet är att den nuvarande rättsliga ramen inte speglar 2000-talets föränderliga verklighet.

Europeiska unionen och mänskliga rättigheter

EU spelar en viktig roll för att stödja demokrati och mänskliga rättigheter i sina yttre förbindelser. Enligt information från Europaparlamentet är målet att integrera människorättsfrågor i alla politikområden. Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (TEU) lyfter fram de värden som ligger till grund för EU, inklusive mänsklig värdighet, frihet och rättsstatsprincipen.

Utöver den rättsliga ramen genomför EU konkreta åtgärder för att främja mänskliga rättigheter. Detta inkluderar finansiering av specifika projekt och föra politiska dialoger med ett 60-tal länder. Särskilt fokus ligger också på att stödja reformer i grannländerna och ta ansvar inom multilaterala forum.

Debatten om Europakonventionen och utvisningen av migrantbrottslingar kommer vid en tidpunkt då medborgare i Europa förväntar sig konkreta lösningar på utmaningar relaterade till frågan. Det återstår att se hur den rättsliga ramen och den politiska agendan på detta område kommer att utvecklas.