Experter varnar: Österrikes budgetplan hotar en kritisk underskottsgräns!

Experter varnar: Österrikes budgetplan hotar en kritisk underskottsgräns!

Tisdagen den 2 juni 2025 träffas budgetutskottet för den traditionella budgetutfrågningen. Inbjudna experter har redan på förhand framfört stor kritik mot regeringens budgetförslag. Experterna är överens om att de planerade åtgärderna inte är tillräckliga för att klara de kommande årens ekonomiska utmaningar. Finansminister Markus Marterbauer (SPÖ) förutspår ett budgetunderskott som kommer att falla från 4,7 % till 4,5 % av BNP. Ett underskott på 4,2 % väntas nästa år, med båda siffrorna långt över EU:s gräns på 3 %.

Med tanke på denna situation skulle EU kunna inleda ett förfarande vid alltför stora underskott före sommaren. För att lätta på det ekonomiska trycket planeras besparingar på sju miljarder euro till 2023 och 10,3 miljarder euro till 2026. De största besparingarna bör uppnås genom att avskaffa klimatbonusen och skära ner på anslagen.

Kritik från experterna

Christoph Badelt, chef för finansrådet, efterlyste fler åtgärder vid utfrågningen och betonade att "många fler skarpa och obehagliga politiska beslut" skulle krävas för att återgå under gränsen på 3 % underskott till 2028. Reformer inom områdena pensioner och hälsa är också akuta. Margit Schratzenstaller från Wifo, som inbjudits av De gröna, ser nedskärningarna i klimatåtgärderna som en ”downer”, men bedömer budgeten som totalt sett positiv. Hon understryker behovet av att öka intäkterna.

På uppdrag av NEOS uttrycker Monika Köppl-Turyna oro över bristen på strukturreformer och den ökande skattesatsen. Hon anser att konsolideringsvägen är orealistisk och efterlyser ytterligare besparingar på fem miljarder euro till 2028. Martin Gundinger från Austrian Economics Center, som föreslogs av FPÖ, kritiserar också de höga statliga utgifterna och den ökande skuldsättningen.

Georg Feigl från Arbetskammaren, nominerad av SPÖ, kritiserar den otillräckliga belastningen på rika medborgare och de alltför stora nedskärningar som drabbar låginkomstgrupper.

Budgetutveckling och EU-krav

Diskussionen om budgetutvecklingen sker i samband med den federala regeringens ökande nettofinansieringsbehov, som förväntas nå 15,4 miljarder euro under de första nio månaderna 2024. Utbetalningarna är redan 13,1 % högre än förra året, vilket återspeglar stigande pensionsbördor och högre utgifter inom andra områden. Samtidigt har intäktsutvecklingen varit svag, framför allt inom områdena omsättningsskatt och fastighetsavgifter. Mot denna bakgrund räknar olika institutioner med att Maastricht-underskottet för 2024 kommer att ligga på mellan 3,3 % och 3,9 % av BNP.

Reformen av stabilitets- och tillväxtpakten, som beslutades av EU:s ministerråd den 29 april 2024, kommer att få ytterligare effekter på medlemsstaternas budgetförvaltning. Denna reform syftar till att förenkla reglerna för statsskuld och budgetunderskott, samtidigt som man tar större hänsyn till ländernas individuella situation. I framtiden kommer högt skuldsatta länder att behöva minska sin skuldkvot med 1 % årligen, medan länder med skuldnivåer mellan 60 och 90 % måste minska den med 0,5 %. Men kritiker varnar för att dessa regler kan hindra nödvändiga investeringar i klimatskydd och sociala områden.

Under utfrågningen förväntas budgetförslaget sedan behandlas kapitel för kapitel i budgetutskottet. Debatten i plenarsessionen inleds den 16 juni, där den bifogade budgetlagen först antas; Det slutliga beslutet om dubbelbudgeten är planerat till den 18 juni.

Sammantaget är det tydligt att den österrikiska regeringen står inför utmaningen att inte bara följa EU:s krav, utan också ta hänsyn till den heta politiska debatten och de olika expertutlåtandena för att skapa ett hållbart och framtidsinriktat budgetförslag.