Klimatskydd eller ekonomi? Ärkebiskop varnar för farlig kurs

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ärkebiskop Gössl framhåller den ökade känsligheten för klimatskydd i Bamberg och varnar för de ekonomiska utmaningarna.

Klimatskydd eller ekonomi? Ärkebiskop varnar för farlig kurs

Ärkebiskop Gössl av Bamberg gjorde det klart i ett uttalande nyligen att känsligheten för klimatskydd har ökat under de senaste tio åren. Med tanke på den nuvarande situationen ser han mänskligheten vid ett vägskäl där avgörande beslut måste fattas för planetens framtid. Ett centralt problem är att en majoritet är beredd att dra ner på klimatskyddsprogram till förmån för en blomstrande ekonomi. Detta är särskilt oroande eftersom ansvaret för skapande alltmer ses som ett lyxproblem och konsekvenserna av klimatförändringarna blir alltmer märkbara inbayreuth.de rapporterad.

Entusiasmen för att begränsa den globala uppvärmningen verkar ha avtagit. I många diskussioner tas frågan om klimatförändringar ofta upp mot ekonomisk utveckling, anställningstrygghet och välstånd. Denna dynamiska utveckling väcker många frågor om prioriteringarna i dagens samhälle.

Globala utmaningar och ansvar

De globala klimatutmaningarna är dock inte begränsade till lokala debatter. Högt allianz-entwicklung-klima.de Internationella instrument för att bekämpa klimatförändringar och fattigdom visar att CO2-utsläppen inte har minskat nämnvärt. I många regioner förbättras inte människors levnadsvillkor i den takt som krävs.

Finansieringsbehovet för utvecklingsländer för att implementera Sustainable Development Goals (SDG) uppskattas till mellan 3,9 biljoner USD (OECD) och 4,3 biljoner USD (UNCTAD). Dessutom har covid-19-pandemin ökat "SDG-finansieringsgapet" och bromsat eller till och med vänt framsteg på vissa områden. Det efterfrågas att även icke-statliga aktörer tar ansvar för sina utsläpp av växthusgaser, eftersom statliga resurser inte är tillräckliga för att på ett adekvat sätt stödja klimatskydd och främjande av hållbar utveckling.

Att nå målet på 1,5 grader beror till stor del på att minska utsläppen av växthusgaser i industriländer och i den globala södern. Den potentiella ökningen av efterfrågan på kol utgör en stor utmaning, eftersom detta kan leda till hundratals nya koleldade kraftverk och därmed ytterligare accelerera den globala uppvärmningen. Behovet av att hoppa över kolåldern och fokusera på ren energi med låga utsläpp i utvecklings- och tillväxtländer betonas därför.

– Inskickad av Väst-öst media